Nytt försök

Nytt försök med halsduksväven, och den här gången tror jag det blir bättre. Snyggt blir det i alla fall, även om det där med att inte dra ihop väven och att få jämna snygga kanter får bli nästa lektion. Jag borde egentligen plugga idag, men jag har inte riktigt kunnat slita mig från vävstolen, så halsduk nummer ett är nästan färdig nu. Till nästa halsduk funderar jag på om jag ska våga rota fram något handspunnet att ha till inslag och väva tuskaft, eller panamna. Jag ska fundera på saken.

Något annat roligt är att de här böckerna landade i min brevlåda igår. Boken tvåändsstickat har jag försökt köpa på tradera i sin gamla upplaga hur många gånger som helst. Men de betingar alltid ett fantasipris så det har inte blivit någon bok. Så när boken nu har kommit i en ny upplaga jag jag inte sen att lägga en beställning. Och den andra boken bara råkade slinka med när jag ändå beställde (spara på frakten vet ni...fast den är ju gratis förstås...). Jag drömmer som stora mysiga tröjor med norska stjärnmönster på. Vid första genombläddringen så verkar den dock inte alls lika bra som fair isle-motsvarigheten, men vi får väl se.

Jag väver!

Dt blev en tur tillbaka till Färghäxan i veckan för att göra värdigt det vi påbörjade i helgen.

Dra på, solva, skeda, knyta fram och allt vad det nu hette, men efter en väldans massa moment är nu mina vävstol redo för att vävas på. En varp avsedda att bli tre halsdukar är det.

Jag har naturligtvis redan börjat. Lite knöligt att väva är det. Mina solv är tydligen alldeles för långa så saker och ting trasslar en del. Det blev dock mycket bättre efter Färghäxans tips om att hänga upp skaftkäpparna i resårband. Jag skall dock se till att införskaffa solv i rätt längd till nästa väv.

Resultatet av mina första stapplande försöka att väva är dock inte riktigt vad jag tänkt mig. Det blir en pansarhalsduk. Tätt och stadigt. och efter lite beräkningar har insett att inslaget jag hade tänkt skulle räcka till två halsdukar med nöd och näppe kommer räcka till en. Jag gissar att jag slår lite för hårt... Kvaliteten får mig att tänka på ett härligt stadigt tyg till en kappa. Inte något jag vill ha runt halsen, men det ger mig idéer om att sätta upp en ny väv och väva just tyg till en fin höstkappa. Man kan ju alltid drömma.

Just nu funderar jag i alla fall på att revidera planen på tre halsdukar till att göra två halsdukar och använda fösta biten av varpen till att bara prova mig fram till hur jag vill ha det. Lära mig att få det lagom tätt, och att inte dra ihop kanterna på väven till exempel. 

Varpning

Jag har blivit med vävstol! Det är ett tag sedan, och hittills har den bara stått i ett hörn och väntat på att jag ska få tid med den. Idag var det äntligen dags. Jag har tillbringat dagen tillsammans med Färghäxan som har hjälpt mig.

Först var det varpning.

Och så förskedning.

Längre än så kom vi inte idag, men fortsättning följer. Det är som att komma in i en helt ny värld. Något förvirrande med väldigt roligt!

Snabbvisit i Tallin

Jag och F har varit på kortsemester i form av kryssning till Tallinn. Vi har verkligen haft en jättetrevlig semester, även om den var kort. På båten har vi ätit mycket god mat, badat bastu och bubbelpol och fått härlig massage och på morgonen sen var vi framme i Tallinn. Gamla stan i Tallin var väldigt mysig att gå omkring i. Smala gränder med kullerstenar och härliga gamla hus. Och hantverksbutiker vart och vartannat hörn. Massor med stickat fanns det och jag trivdes som fisken i vattnet. Framförallt stickade vantar var det gott om, men ute fanns även många stånd med stickade tröjor.

Något färdigstickat inhandades dock inte även om jag stod länge och klämde på en vacker cape som jag gärna ville ha men inte riktigt visste när jag skulle använda. Inspirationsförrådet fylldes däremot på ordentligt. 

Men komma hem från Estland tomhänt kunde jag ju inte, så en härva härligt ullgarn fick det bli. Slog även till på några fina träknappar. Hittade en butik som hade många vackra träknappar och jag hade jättesvårt att välja. Såhär i efterhand önskar jag att jag hade köpt fler...

Loppisfynd

Under semestern har jag besökt en och annan loppis. För det mesta hittar man ingenting, men ibland finns det små godbitar.

Vad sägs tillexempel om en fantastiskt ful äggkopp för en femma? Perfekt som skål att spinna med stödd slända i.

Fina gamla böcker för en tia styck?

Eller en gammal saftmaja, perfekt att färga i.

Och eftersom jag just blivit med vävstol måste jag ju skaffa mig en vävgarnsstash också. Jag gillar loppisar.

Tour de Fleece - summering

Jaha. Nu var det slut på det roliga, och en liten summering är väl på plats.

Jag är jättenöjd med vad jag har hunnit med under de här tre veckorna.

Jag har:

• Spunnit färdigt mitt kamelgarn på stödd slända. Har spunnit ungefär hälften och tvinnat under touren. 109 gram och 573 meter.
• Spunnit färdigt garn till en uggletröja, påbörjat för evigheter sen och nu äntligen avslutat. Spann ungefär 100 gram av ullen och tvinnade under touren. 537 gram och 673 gram.
• Kardat och spunnit 8 hekto shetlandsull med långa drag till en tröja. 818 gran 1716 meter.
• Tisdagen 20/7 spann jag en mile garn på en dag.
• Söndagen 25/7, tourens sista dag, tvinnade jag  1700 meter garn.
• Jag har spunnit varje dag touren har pågått.

Jag tycker att jag har åstadkommit mycket under de här veckorna, och jag har definitivt blivit bättre på långa drag både på spinnrocken och sländan. Jag har fortfarande ett par oavslutade projekt liggande, men jag hade inte kunna klämma in mer tid att spinna hur jag än försökt. Men de kommer bli klara de också, tids nog. Nu känner jag för att spinna något lite mer färgglatt :) Men först måste jag nog låta "det vanliga livet" ta över lite. Man kan ju tyvärr inte spinna jämt.

Kamelen är färdig!

Kamelgarnet jag kämpat med under hela våren och intensivt nu under touren är färdigt!

Jag har bloggat mer om det på Spinnargillets blogg.

Annars tittar jag på cykling och spinner vidare på min shetlandsull. Det närmar sig slutet, och än lever hoppet om att hinna färdigt tills på söndag.

Spinnmarathon

Som en del i tour de fleece skall man under en utmanande cykeletapp spinna något utmanande. I det lag jag är med i skall man spinna en mile (1608 meter) på en dag. Jag gjorde mitt försök till detta igår. Ungefär 14 timmar vid spinnrocken blev det, och 400 gram shetlandsull spunnen. 

Jag har med det här övat på långa drag, och jag kan inte säga att jag får till det. Jag får inget riktigt flyt i spinnandet, kontrollen är obefintlig och garnet blir hemskt ojämnt. Men men, jag har ju bara spunnit upp hälften av mina kardrullar än, så jag har fler tillfällen att öva.

Huruvida det är långt nog vet jag inte, och det tänker jag inte ta reda på förrän resterande 400 gram också är spunna och sedan tvinnade. Får se om det också hinns med innan touren är slut. Fler såhär långa dagar vid spinnrocken blir det i alla fall inte. Jag är helt slut i kroppen. Att man kan bli trött i vaderna av att trampa spinnrocken, det trodde jag inte.

Ugglegarn!

För att spinna all ull jag kardat behövde jag rensa upp lite på mina spolar. Bra grej, för det fick mig att ta tag i en gammal surdeg, nämligen garn till en uggletröja. Jag började på det här för ungefär ett och ett halvt år sedan, och spann snabbt de första två spolarna och lite till. Sen blev det av någon anledning liggande, och har inte kommit längre sen dess. Men nu har jag tagit tag i det hela igen och spunnit klart den sista spolen och tvinnat det. Jag är mycket nöjd med resultatet. Det är möjligen på håret att det kommer räcka till hela tröjan, men jag tänker inte spinna mer förrän det är slut...

Shetlandsull, 3-trådig. 560 gram och 673 meter. WPI 7-8.

Och så är kamelgarnet färdigspunnet. Nu ska det bara tvinnas också. Jag har en känsla av att även det kommer ta sin lilla tid.

Outhärdligt

Det är varmt! De senaste dagarna har det varit så varmt att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Dagarna tillbringas inne med dörrar och fönster stängda och persiennerna nerdragna i en fåfäng förhoppning om att hålla värmen ute, och så fort temperaturen ute är lägre än den inne så öppnar jag fönster på vid gavel så det blir tvärdrag i lägenheten. Det går sådär. Det är förvisso något svalare inne än ute på dagarna, men det är marginellt, och min hjärna har passerat kokpunkten för länge sedan. Och inte går det särskilt bra att få ner temperaturen inne på nätterna heller, när utetmperaturen även mitt i natten är 24 grader. Jag gillar inte värme!

Att spinna kamelull i denna värme är inte direkt att tänka på. När man är så här svettig sitter den bara fastklibbad som en luden matta i handen. Så kamelen får vila i ett par dagar, tills det förhoppningsvis blivit lite svalare. Gårdagen ägnades därför istället åt att göra kardrullar av shetlandsull till min planerade övningar i långa drag.

Nu ska jag försöka rensa lite på mina spolar, så att jag kan sätta igång att spinna det här också.