/* Kod för google analytics*/

27 februari 2011

Spinnträff

Igår var jag på spinnträff i Märsta. Det var väldigt länge sedan det var spinnträff senast och nu var det väldigt roligt att träffas igen. Jag har nästan inte spunnit alls sedan i somras och det var skönt att komma igång lite med spinnrocken igen.

Åtta glada spinnerskor var vi som träffades. 




Det spanns för fullt. På sländor...



... och på spinnrock.




Och det kammades härligt fluffig ull.



För egen del var jag faktiskt riktigt produktiv. Jag spann 100 gram swaledaleull till 220 meter ganska tjockt entrådigt garn. Att spinna tjockt tycker jag är svårt, men jag är ganska nöjd med resultatet. Lite tunnare än planerat men ändå långt utanför min bekvämlighetszon. Det var också första gången jag spann swaledale och det var en ganska trevlig bekantskap. En grov ull med mycket karaktär, och knappast något man vill ha direkt mot kroppen. Men jag tror nog att det kan bli jättebra till de nålbundna vantar jag har planerat för garnet.


23 februari 2011

Långsamhetens lov

River Tweed är nu färdigstickad och ligger utspänd på sängen. Jag väntar med spänning på att se om den passar. Och när jag lyckats skrapa ihop både fotograf och dagsljus på samma gång så ska ni få se också.

I väntan på detta har jag plockat fram ytterligare ett gammalt UFO. Den här gången är det ett par tvåändsstickade vantar, påbörjade för ett par år sedan. Tusan vad länge sedan det är sen jag tvåändsstickade. Det märks vill jag lova. Det går sakta! Det har tagit mig åtskilliga timmar att åstadkomma det här lilla.


Jag har varit nära att ge upp flera gånger, och suget att börja på något nytt är stort. Men, nu har jag ju lovat mig själv att jag ska göra slut på min UFO:n innan det blir några nya projekt, antingen genom att göra klart eller repa upp. Och  jag vill ha de här vantarna alldeles för mycket för att repa upp. Så det är väl bara att kämpa på. Förhoppningsvis blir de bra i alla fall. Och med lite tur så får jag upp tempot lite när jag kommer in i det.

Jag brukar vanligtvis vara väldigt dålig på att göra anteckningar när jag stickar. Jag tror ju aldrig att jag ska låta stickningen bli liggande, och alla små ändring, de kommer jag ihåg. Pyttsan... Men tydligen så misstrodde jag mitt minne mer förr. Jag blev alldeles lycklig när jag tog fram den här stickningen, och efter lite letande även hittade det här:


Sida efter sida med anteckningar och diagram. Det borde inte bli jätteproblem att få vante nummer två att påminna om vante nummer ett i alla fall. Jag tror jag borde ta och lära mig av mitt gamla jag i fortsättningen.

20 februari 2011

Syfestival

Jag hade inte tänkt att jag skulle åka på syfestivalen i år. Jag skulle ju spara pengar var det sagt. Men jag blev naturligtvis övertalad av vännerna att följa med, och vi hade en fantastiskt rolig dag. Tanken var dock att jag skulle hålla mig i skinnet och bara handla det som stod på min lista. Och absolut inte köpa en massa garn. Jag ska ju sticka upp mitt garnlager är planen. Jag lyckades nästan.


Det blev en del vadmal från den fantastiska butiken Korps. Får ni möjlighet att handla av dem kan jag rekommendera det. Fantastiska tyger. En vit märkpenna med egenskapen att färgen försvinner om man stryker på det ritade. Sägs det i alla fall, jag har inte haft möjlighet att prova än. Det verkar mycket praktiskt. Så hade jag även planerat att köpa broderigarn i bomull om jag hittade billigt. Det gjorde. För 3 kronor dockan fick ett gäng följa med hem. Även om det måste ha slagit slint i skallen när jag valde färger, för det blev inte en enda docka rött. Däremot en massa konstiga gröna som jag inte direkt gillar. Jaja. En mönstermapp från KnitPro fick också följa med hem, men den hade jag beställt och betalat tidigare och hämtade bara nu, den räknas väl inte va?

Det som inte riktigt var planerat var den fantastiskt fina, men dyra, boken "The Haapsalu Shawl". Den spräckte budgeten med råge, men det får det vara värt, för den är väldigt trevlig. Och så var det dessutom mässerbjudande, så med boken fick man även ett nystan garn Och det inte vilket garn som helst utan ett fantastiskt fint, mjukt cashmere-garn. Så det blev lite garn med hem, trots att jag inte köpt något ;-)

Nästa gång det är syfestival så ska jag nog stanna hemma i alla fall. Hur goda föresatser jag än har när jag åker dit så blir det ju alltid så dyrt. och det är ju inte så att jag egentligen behöver någonting... Men vi får väl se hur motståndskraftig jag är när det närmar sig och vännerna börjar prata om att åka dit.

17 februari 2011

En liten väska med broderi

I höstas var jag på kurs i att sy ylleapplikationer hos Tålamodspåsen. Vi hade en fantastisk dag med massor av inspiration och jag började sy en liten väska. Broderiet var jätteroligt och blev klart ganska så snart, och det gick även ganska fint med det mesta av monteringen. Tills jag kom till dragkedjan. Det ville sig inte alls och jag sydde i och sprättade bort den flera gånger. Tillslut hamnade projektet ofärdigt i ett hörn, sådär som det så ofta blir för mig. Nu har jag äntligen fått tummen ur och har knåpat dit den där dragkedjan igen och nu ser det faktiskt helt ok ut.




Det där med att brodera på frihand är svårt för någon med mitt kontrollbehov, och jag har svårt att inte klaga på att det är snett och vint lite här och var. Men på det stora hela är jag jättenöjd. Det var fantastiskt roligt att brodera, och det ska bli härligt att flytta in mina små stickattiraljer i den här fina väskan istället för det fula gamla virkade pennfack jag haft dem i hittills.

Och broderilustan är verkligen väckt. Jag sitter och fantiserar vilt om skojiga broderiprojekt. Det är inte svårt att bli inspirerad av exempelvis Fasta maskor och lösa funderingars finfina virkade vantar med yllebroderi på. De måste jag härma! Och spana in hur snyggt Stickeri Stickera Stickeralla har piffat upp sin gråa köpekofta med lite glada broderier. Jag vill!

Men eftersom jag tycker att det är så skönt att bli av med gammalt som ligger så får broderierna alldeles för tillfället fortsätta att vara drömmar och jag kämpar på med mina UFO:n. Just nu är det River Tweed Cardigan som sitter på stickorna.



Jag kan inte riktigt förstå hur den här smala tarmen ska kunna passa mig dock. Nog för att det är resårstickning och töjer sig mycket, men jag är ändå skeptisk. Stickvännerna hävdar dock med bestämdhet att det kommer ordna sig när jag blockar. Vi får väl se. Jag stickar i alla fall på. Med tanke på att garnet redan tidigare varit en halvfärdig kofta som blev alldeles för liten är jag måttligt intresserad av att börja om ytterligare en gång.

13 februari 2011

Draktassar

Jag har stickat färdigt ytterligare ett projekt. Jag vet inte riktigt vad som har hänt, men just nu fullkomligen sprutar det färdiga saker ur mig. Mycket trevligt. Det mesta har förvisso varit påbörjat sedan tidigare, och det har varit små projekt. Men det känns bra i alla fall. Dagens färdiga är ett par vantar och mitt andra projekt i 12in2011.



Mönster: Dragon Paws av Barbara Gregory
Garn: Svart Rauma Gammelserie och handspunnen corriedale i färgen "glad".
Stickor: 3mm 

Jag blir glad av de här vantarna. Det är verkligen inte mina färger, och jag vet inte riktigt vad jag skall matcha dem med, men jag har svårt att inte le när jag ser de här färgsprakande drakarna. Och då måste det väl vara ett lyckat projekt? Jag tycker dock att de är lite för glest stickade, och det kommer blåsa rätt igenom dem trots att jag har filtat dem lite försiktigt. Och inte var de sådär jätteroliga att sticka. Det är väldigt långa hopp mellan färgbytena, och jag har fått binda flitigt. Med resultatet att den bundna tråden lyser igenom på många ställen. Men, mina vänner brukar säga åt mig att jag ska sluta vara så perfektionistisk, så jag får väl försöka med det (även om jag själv inte tycker att jag är det minsta perfektionist).

Nu tror jag att jag ska ägna mig åt en kofta som har fått ligga alldeles för länge, och som jag har väldans svårt att få till samma stickfasthet på igen. Vådan av att inte göra färdigt med en gång...

06 februari 2011

UFO-jakten fortsätter

Jag fortsätter min jakt på gamla UFO:n- Den här gången är det en barntröja som kommit fram ur gömmorna. Den påbörjades sommaren 2007, men blev av någon anledning liggande utan ärmar. Nu har jag tagit tag i det hela och gjort färdigt den. Maken till svårfotograferad tröja har jag dock aldrig varit med om. Jag vet inte hur många bilder jag har tagit för att få till någon ens nästan användbar.



Mönster: Eget
Garn: Bambino Ull
Stickor: 3 mm

Mönstret är en egen variant. Den här sommaren var jag väldigt fascinerad av gansey-tröjor, och gjorde en egen liten variant. Måtten har jag dock hämtat ur något basmönster. Jag är ganska nöjd med resultatet, även om jag tycker att tröjan ser ut att ha lite konstiga proportioner. Men barn har ju andra proportioner än vuxna, så jag hoppas det är bra. Barnet som skulle få tröjan har dock vuxit ur den för länge sedan, och just nu känner jag inga barn i rätt ålder. Men det är väl bara att lägga den på lager. Man vet aldrig när man behöver en hemstickad barntröja att ge bort i present.