Mönster: Dragon Paws av Barbara Gregory
Garn: Svart Rauma Gammelserie och handspunnen corriedale i färgen "glad".
Stickor: 3mm
Jag blir glad av de här vantarna. Det är verkligen inte mina färger, och jag vet inte riktigt vad jag skall matcha dem med, men jag har svårt att inte le när jag ser de här färgsprakande drakarna. Och då måste det väl vara ett lyckat projekt? Jag tycker dock att de är lite för glest stickade, och det kommer blåsa rätt igenom dem trots att jag har filtat dem lite försiktigt. Och inte var de sådär jätteroliga att sticka. Det är väldigt långa hopp mellan färgbytena, och jag har fått binda flitigt. Med resultatet att den bundna tråden lyser igenom på många ställen. Men, mina vänner brukar säga åt mig att jag ska sluta vara så perfektionistisk, så jag får väl försöka med det (även om jag själv inte tycker att jag är det minsta perfektionist).
Nu tror jag att jag ska ägna mig åt en kofta som har fått ligga alldeles för länge, och som jag har väldans svårt att få till samma stickfasthet på igen. Vådan av att inte göra färdigt med en gång...
8 kommentarer:
Otroligt fina vantar!!!
Wow, de är helt fantastiska! Superfint garn också. :)
Det var verkligen fina glad-vantar!
Hej
Kul att du vill vara med och brodera!
Mejla mig din adress så lägger jag in dig i listan:)
/Lina
Jättefina gladvantar! De ska du vara stolt över! Så synd att den rosalila merinon tog slut för den är j'ättefin!
Wow!! Så himla coola! Vilket superjobb du gjort - dom där gillar jag verkligen, även om jag förstår att de inte var en fröjd att sticka. Kanske kommer du på spinnträffen och kan ta med dem?
Supersnygga! :D
Wow, häftiga vantar och ett bra färgval!
Skicka en kommentar