Tour de Fleece

Tour de France har nu hållit på i en dryg vecka. Sedna jag började cykla själv tycker jag att det är roligt att titta på detta lite smått omänskliga spektakel, och jag har till min stora glädje äntligen fått Eurosport Player att fungera på min Mac, trots att det inte går enligt systemkraven. Så nu kan även jag, som inte har någon tv, titta.

I samband med cykeltävlingen så pågår på Ravelry också Tour de Fleece, som går ut på att man, samtidigt som cyklisterna cyklar en massa,  ska spinna en massa. Jag är självklart med. Min målsättningar under touren är:

1. Att spinna varje dag
2. Att slutföra så många av mina pågående projekt som möjligt.
3. Att öva på långa drag. Detta genom att spinna upp 800 gram shetlandsull till en tröja.
4. Att försöka spinna en mile (1609 meter) garn på en dag.

Antagligen har jag tagit mig vatten över huvudet. En tredjedel av touren har redan gått, och det är inte troligt att jag kommer hinna klart det jag sagt. Jag har dock varit bortrest den senaste veckan och inte alls haft så mycket spinntid som jag skulle önska. Hittills har jag jobbat med att spinna på ett projekt på min tibetanska slända. Det är kamelull som jag spinner till ett tunt tvåtrådigt garn, som sedan skall användas till en spetssjal. Jag hade redan 50 gram spunna, och har nu jobbat mig igenom ungefär hälften av de resterande 50 grammen. Det tar tiiid... Och snart är det dags att tvinna. Jag vill helst göra även det på min tibetanska slända, men jag vet inte riktigt hur det skall gå till. Jag tycker att det är väldigt svårt att sätta fart på sländan åt andra hållet. Någon som har några tips?

Ishbel

Även om jag inte har bloggat så mycket på sistone så stickar jag fortfarande. Min utmaning med att jag inte skall ha några UFO:n när året är slut är så gott som klar. Det mesta gammalt jag haft liggande i skåpen är nu borta. Det mesta har försvunnit genom att jag repat upp dem. Stickningar som inte blivit riktigt bra, och därför inte heller färdiga. Men som jag inte nänts göra mig av med. Nu är de borta i alla fall, och det känns bara skönt. Kvar är en halvfärdig tvåändsstickad vante som jag är jättenöjd med men ännu inte riktigt orkat ta tag i att göra färdig, och ett par vantar som jag behöver mer garn till. Dessvärre har just den färgen utgått ur sortimentet, så risken är stor att de också får bli krulliga nystan igen. Nu består snarast utmaningen i att hålla det såhär. Att inte påbörja fler projekt än jag hinner avsluta. Ett par olika stickningar på gång måste man ju ha, för olika tillfällen. Men de ska inte bli liggande.

Jag har faktiskt avslutat ett par projekt genom att sticka färdigt dem också. Ett av dem är en Ishbel, stickad i ett av mina allra första handspunna garner som jag hittade i gömmorna.

Mönster: Ishbel, av Ysolda. Jag stickade den lilla storleken.
Garn: Handspunnen corriedale
Stickor: 4,5 mm

Idag har jag också börjat fundera över vad det ska bli för stickning som får följa med mig på semestern. Det lutar åt att det blir en Monday Morning Cardigan, i det här ljuvliga garnet.

Färgorgier

Min helg har ägnats åt färg. I söndags blev det en heldag med växtfärgning vid B's kolonilott tillsammans med stickvännerna. Vi hade fantastiskt roligt och många fina färger blev det.

Vackra garnhärvor på grinden när vi kom

Vi färgade med både gula och röda lökskal, krapp, spindelskivling, valnöt och vägglav.

Så här vackert blev resultatet.

Men inte nog med detta. I fredags tjuvstartade B, A och jag med att indigofärga. Blått, blått, blått! Å, vad kul vi hade!

Garnet i färgbadet. Det var grönt när det kom upp ur byttan, men omvandlades snabbt till en härlig blå när det kom ikontakt med luften.

Mycket blått blev det.

Utlottning hos Viffla

Hos Viffla kan man vinna sländor, om man har tur. Det brukar jag inte ha, men försöka måste man ju. Jag älskar ju sländor och de här är otroligt vackra.

Påfågelsjal

Nu är påfågelsjalen klar! Påbörjade den sommaren 2007, men kom inte långt innan den hamnade någonstans långt ner i gömmorna. Plockade upp den igen häromveckan, och den fick bli mitt OS-projekt, även om jag trodde att det skulle bli svårt att hinna med den på så kort tid. Men efter mycket intensivt stickande ihop med skidåkarna på tv så är den äntligen färdig. Jag är jättenöjd!

Mönster: Peacock Feathers Shawl

Stickor: 3,5 mm

Garn: Jaggerspun Zephyr i färgen Juniper, 85g

Färdiga saker

Det går framåt med rensningen i högen av UFOn och WIPs. Av de 15 jag hade när jag började är nu bara 10 kvar. Tre projekt är färdiga, och två har blivit krulliga nystan igen.

Mönster: Bainbridge Scarf. Jag gjorde en rätstickad variant där jag gjorde en provisorisk uppläggning, stickade på tvären och sen sydde ihop med maskstygn.

Garn: Handspunnen merino/angora.

Stickor: 3,5 mm

Jag ville ha det här garnet runt halsen, men med bara 50 gram garn blir det ju inte så mycket. Men jag tycker att den här konstruktionen är riktigt smart. Och mjukt och gosigt blev det.

Ett gammalt UFO. Jag påbörjade det här halsbandet i våras när Tålamodspåsen hade en liten kurs i pärlvirkning. Det gick fort framåt och jag kom en bra bit över halvvägs innan jag helt kom av mig när tråden jag virkade med gick av. Men nu är det i alla fall klart och jag tycker att det blev riktigt bra.

Virkat med en tunn bomullstråd, virknål nummer 14 och tjeckiska rocaillepärlor storlek 12/0. 5 pärlor per varv är det.

Mönster: Citron

Garn: Östergötlands pälsull, olivgrönt.

Stickor: 3,25 mm

Som alla andra så har även jag stickat en citron. En praktisk föreläsningsstickning får jag säga. I det tunna garn jag valde blev det till att göra två extra sektionen, vilket ledde till att det blev dubbelt så många maskor att sticka. Varven var långa, och extremt tråkiga på slutet...

Jag har även repat upp två stickningar. Det är Mystery Stole 3/Swan Lake och Spring Shawl Surprise/Mother Earth Shawl. Jag har insett att mysteriestickningar inte är något för mig. Jag hinner aldrig med i det tempo ledtrådarna kommer, och när jag ser vad andra har gjort så visar det sig nästan alltid att jag inte gillar mönstret. Så i fortsättningen skall jag veta vad det är jag börjar sticka. Hur som helst så tar dt väldigt mycket emot att repa upp alla de där timmarnas arbete jag har lagt ner på dem. Men eftersom jag vet att det är betydligt fler timmar kvar innan de är färdiga och att jag inte är så intresserad av resultatet så var det bara att bita i det sura äpplet. Det är i alla fall skönt att ha fattat beslutet och gjort det tycker jag. De här två har legat i skåpet länge och gett mig dåligt samvete för att jag vetat att jag aldrig skulle orka göra dem klart. 

Fram ur skåpet kom ytterligare en spetsstickning. Det här är Peacock Feathers Shawl, som jag påbörjade för en halv evighet sedan. Den här har jag inga planer på att repa upp. Jag älskar det här mönstret och jag vet inte alls varför den blev ett UFO. Men nu har jag kommit igång ordentligt med den i alla fall, och den har blivit mer än dubbelt så stor sen jag fick fram den ur skåpet. Så snart kanske den också kan bli färdig.

Att bestiga Mount Everest

Häromdagen när jag surfade runt på Ravelry hittade jag gruppen Knitting Everest. Det är en grupp som går ut på att man skall anta en utmaning och genomföra den under 2010. Vilken utmaning man vill ta sig an väljer man själv, men meningen är att det skall vara ett högt satt mål. Jag har gått med in gruppen med ett mål jag har funderat på ett tag:

När 2010 är slut skall jag inte längre ha några UFON!

Det betyder att alla projekt som ligger i gömmorna skall letas fram och avslutas, på ett eller annat sätt. Ett sätt kan ju vara att repa upp dem också. Och nya projekt får inte bli nya UFOn. Tanken är att när året är slut skall jag ha gjort mig av med alla dåliga samveten som bara får mig att må dåligt, och endast ha ett par tre pågående projekt. Pågående projekt som verkligen är pågående...

Jag har inga jättemängder med påbörjade saker liggande. Bland mina projekt på Ravelry har jag listat 11, och det finns några som inte är inlagda där heller. De är kanske 15-16 totalt, men mer än så är det inte. Så det borde inte vara någon omöjlighet att hinna göra klart allt under året. Den stora utmaningen kommer snarast att ligga i att inte påbörja en massa nytt, som jag tappar intresset för halvvägs för att jag hittat ytterligare något som verkar så mycket roligare. Önska mig lycka till :)

Årets första FO

Så var årets första stickprojekt klart. Det är en Morning Surf Scarf, och jag är verkligen jättenöjd med den här. Jag såg det här mönstret framför mig när jag spann garnet och det blev verkligen lyckat. Garnet är tvåtrådig bambu spunnet på en av mina nyaste sländor, en lätt Boshworth midi. Bambu var en trevlig bekantskap. Lite samma svala känsla som lin, men mycket mjukare.

Så har jag ägnat lite tid åt att spinna också.

Överst till vänster 233 gram och 312 meter Wensleydale/Silke, WPI 13. Det är två trådar Wenseydale och en tråd silke. Det här blev ett riktigt härligt garn, men ganska så kompakt. Jag tror att det är ganska slitstarkt och tänker mig ett par vantar i det här garnet. Tycket att färgerna blandar sig väldigt fint utan att det blir allt för randigt.

Nästa garn är nog det mjukaste jag någonsin spunnit. Det är merino/angora, sländspunnet. 50 gram och 172 meter, 3-trådigt, WPI 18. Det har helt ljuvliga turkosa nyanser som tyvärr inte kommer kram på bilden. Jag älskar det här garnet och tänker mig att göra något att ha runt halsen av det. Något så här mjukt vill man ha nära huden.

Längst ner är det 100 gram och 180 meter alpacka. Det här var ett gammalt påbörjat projekt som stod i skåpet och som jag äntligen tog mig tid att spinna färdigt. Det här var mitt första försök att spinna alpacka och när jag spann kändes det inte som att det blev något bra, men när jag väl härvat upp det så blev det helt ok ändå. Men att spinna alpacka blir nog inte någon favorit. Ingenting går upp mot ull...

Och så sist är det 20 gram och 75 meter silke, resterna från Wensleydale/silke-härvan ovan, som kom med på bilden bara för att fylla ut den lite.

Jag är jätteglad att jag kommit igång att spinna lite igen. Spinnrocken har stått allt för orörd på sistone. Nackdelen med att jag hittat tillbaka på den är att det snurrar allt för många idéer på spinnprojekt i huvudet och det finns så lite tid.

2009

Så här i början på ett nytt år verkar många ge sig till att sammanfatta det förra och sätta mål för det nya. Så ska även jag göra.

2009 var inget stort stickår för min del. Det fanns allt för lite tid att sticka, och lusten har inte heller alltid funnits där. Det blev bara 4 avslutade projekt under förra året. Några fler ligger påbörjade, men de tar vi 2010 istället.

De första tre av årets stickade projekt blev dessutom klara väldigt tidigt förra året. Och det sista, Ishbel beret, stickade jag till min mor nu under mellandagarna.

Min ambition på stickfronten för 2010 blir att ha ett bättre stickår än 2009, och att avsluta fler projekt. Det borde inte bli så svårt...

Jag har inte heller spunnit alls så mycket som jag skulle önskat under 2009. Framförallt under hösten har spinnrock och sländor varit så gott som orörda. Men det har i alla fall blivit mer spunnet än stickat under förra året. Svea spinnargilles spinncirkel har varit en höjdpunkt, även om jag inte hunnit göra alla övningarna.

Spinnmålen för 2010 blir att försöka hinna med alla övningarna i årets spinncirkel. Och förra året började jag med att skriva ett långt inlägg om att jag ville lära mig "long draw". Det blev det inte mycket med det då, så jag gör ett nytt försök på det projektet i år. Och, kanske mer som en dröm än som ett mål, vill jag öva mer på att färga och blanda färger, men jag vet inte riktigt var jag skall hitta den tiden. Jag hoppas i alla fall på ett kreativt 2010.

Jag fryser!

Nu är det höst på riktigt. Kallt, klart, härligt! Men, jag fryser. Det är nämligen så att mina katter älskar att vara på balkongen. Och de älskar att kunna gå ut och in som de vill, vilket jag gärna vill låta dem göra. Det betyder att jag fortfarande har ett fönster öppet, dygnet runt, vilket gör att det blir lite smått kyligt inne hos mig. Framförallt golvet blir iskallt, och således blir även mina fötter iskalla. För att råda bot på det hade jag tänkt sticka mig ett par tofflor.

För en liten tid sedan spann jag ett kabeltvinnat garn som en del i Svea Spinnargilles spinncirkel. Mer om det kan ni läsa här. Tanken när jag spann det har garnet var att jag skulle använda det till Ysoldas Gown-up Booties. Men efter att ha kikat lite på Ravelry så har jag konstaterat att de är väldigt snygga när de står

för sig själva, men på foten verkar de inte sitta särskilt bra. Så nu behöver jag en ny plan.

Jag har kikat runt lite och försökt hitta ett bra mönster men har inte riktigt lyckats. De bästa alternativen jag har hittat är

Toestis Garter/Rib Slippers - rätt ok. Men skrivet för ett tunnare garn än mitt.

Crochet slippers in Eskimo - Ganska snygga tycker jag. Men virka? Jag? Så är eskimo betydligt tjockare än mitt garn, och dessutom äter väl virkning rätt så mycket garn? Jag tvivlar på att mitt räcker.

Är inte riktigt nöjd med något av mina förslag, så nu behöver jag hjälp. Är det någon som sitter på ett bra mönster på ett par tofflor som ni vill tipsa mig om? Jag har 130 gram och 130 meter kabeltvinnat merinogarn, WPI 8-9 som vill värma mina fötter. Och med tanke på allt jobb jag lagt ner på garnet så vill jag inte ha ett par filtade tofflor, utan vill visa upp det som det är. Någon som har något förslag? Annars får jag väl hitta på något eget helt enkelt.