Yllet

Flytt och utlottning

2011-08-06T11:10:00.001+02:00

Yllet flyttar! Min nya blogg heter "En liten låda full av ull", och finns på woolbox.se. Uppdatera era bokmärken och följ med mig dit!

För att fira mina nya hemvist börjar jag med en liten utlottning av handspunnet garn. Var med du också.

Spinnargille i det gröna

2011-08-04T15:10:00.000+02:00

Sommartid bjuder enligt traditionen på spinnargille hemma hos Åsa i Skuttunge. I år var vädret så fint att vi kunde sitta ute i gröngräset och karda, spinna och äta gott fika hela dagen. En mycket trevlig dag. Tack Åsa!

Värdinnan själv spann isländsk ull på sin spinnrock.

Åsa och Tina med sländorna i högsta hugg.

Innan man kan spinna måste man karda. I alla fall om man inte är lika lat som mig och köper färdigpreparerade fibrer.

Maria spann på sin nya, fina spinnrock.

Maria hade just köpt en ny spinnrock, en Schacht Sidekick, som jag fick prova. Den var lite speciell, med hjulet på "fel" håll, och gick att packa ihop till bara ett litet platt paket. Den verkade mycket trevlig, och jag blev alldeles sugen på att skaffa en spinnrock till. Visst behöver man en resespinnrock också?

Det ska böjas i tid...

2011-07-22T11:21:00.000+02:00

För några år sen, 2006 tror jag att det var, vaknade mitt intresse för att börja spinna på allvar. Det var då jag tvingade pappa att göra mig en slända, och jag gjorde mina första stapplande försök att åstadkomma garn. Jag började med en tråkig, grå ull som jag hittat i en hemslöjdsaffär, och som nog hade lämpat sig bättre för tovning. Jag var i alla fall lycklig när jag åstadkom mitt allra första garn.

Idag när jag satt och bläddrade bland gamla dokument på datorn hittade jag dock bevis på att intresset för garn och spinning har funnits med ett tag även om det inte omsattes i praktik förrän 2006. Jag hittade nämligen det här.

Det är ett skolarbete jag skrev när jag gick i åttonde klass, med en beskrivning av slända, långrock och spinnrock och moderna spinnmaskiner. Det gäller att välja sitt ämne väl :) Och det var riktigt roligt att läsa nu. Vill ni läsa så finns det här. (Döm mig inte för hårt bara. Tänk på att jag skrev det på högstadiet.)

Tequila Sunrise

2011-07-20T17:30:00.000+02:00

Nu är Tequila Sunrise-ullen färdigspunnen. Älgsländan är ljuvlig att spinna på, men jag vet inte om jag kan påstå att jag är nöjd med resultatet. Det är verkligen inte min färg. Jag har varit med i fiberklubben delvis för att utmana mig själv att använda nya färger. Flera färger har jag upptäckt att jag faktiskt gillat även om jag inte trott det från början, men det här var inte en av dem. Jag tackar dock det här projektet för att jag återfått spinnlusten. Det är ju roligt att spinna :)

Tequila Sunrise

Isländsk ull, 2-trådigt.

105 gram, 174 meter

Spunnet på min "Moosie-slända", 38 gram.

Nu har jag övergått till ett av mina evighesprojekt. Det är an alpacka/silke-blandning som jag spinner till ett spetsgarn på en av mina älskade Boshworth-sländor. Jag har hållit på lääänge, och än är bara en tredjedel av ullen uppspunnen, så det lär ju inte bli klart i en handvändning. Men det blir så fint. Tråden gnistrar som silver av silket. Jag tror att det kommer bli ett riktigt mumsig garn när det blir klart.

Spinnerier

2011-07-16T18:06:00.000+02:00

Jag fortsätter att spinna, i alla fall lite de flesta dagar. Jag hade ju tänkt att jag skulle spinna UFO:n, men det var ju inte så kul. De projekt jag har på gång är mest evighetsprojekt med tunt garn och inte allt för inspirerande, även om jag tror att det blir bra när det blir färdigt. Så jag har övergivit dem i alla fall tillfälligt. Istället har jag börjar spinna på min älgslända, som bara satt där i skåpet och skrek att den ville bli spunnen på.

Ullen är från Spinspirations fiberklubb. Det är isländsk ull i färgen tequila sunrise. Inte direkt mina färger, men jag blir i alla fall glad. För ovanlighetens skull så har jag inget riktigt mål med spinnandet. Ullen talade om för mig att den vill bli ett iPad-fodral tillsammans med en annan ull i liknande färgställning som jag har i skåpet. Men jag har ingen iPad, så jag vete tusan vad jag skall göra av den istället.

Tour de Fleece

2011-07-11T15:25:00.000+02:00

Sommaren går fort och tiden bara springer ifrån mig. Det är nu över en vecka sedan Tour de France och därmed Tour de Fleece började. Jag funderade länge innan touren vad jag skulle spinna i år. Förra året spann jag massor, och jag visste att jag inte skulle ha varken tid eller lust att spinna lika mycket i år, men bestämde mig för att i alla fall spinna varje dag och att beta av lite gamla projekt jag har liggande. Det sprack nästan från start. Jag har inte hunnit spinna varje dag. Men jag har i alla fall fått till några timmar vid spinnrocken, vilket är betydligt mer än jag har spunnit på länge.

Jag började med att spinna upp den ull jag kardade på förra sommarens kardgille. Den har legat i en låda i klädkammaren och tagit plats sedan dess, och jag tyckte att det var på tiden att göra garn av den. För ovanlighetens skull har jag spunnit helt utan ett syfte, annat än att spinna upp ullen, men jag skall nog hitta god användning för det här garnet också vad det lider. Normalt sett köper jag topsband och spinner av, men som omväxling så har det faktiskt varit trevligt att göra hela processen, från en hög smutsig ull direkt från fåret och till färdigt garn.

Finull

75 gram

210 meter

Just nu håller jag på och spinner en härligt röd merino till en mössa. Ett projekt som påbörjades för bra länge sedan och som har legat i träda sedan dess. Jag tror att det kan bli riktigt bra, även om merino inte är en favoritfiber.

Även om jag inte spunnit mycket på senare tid så stickar jag i alla fall en hel del. Efter att ha rensat upp i UFO-högen har jag till min stora förvåning blivit en person som i princip bara stickar på ett projekt i taget. Det är inte så att jag har tappat lusten att påbörja nya saker. Jag ägnar allt för mycket tid åt att planera kommande projekt istället för att sticka på de jag har. Men jag uppskattar verkligen att få saker färdiga. Och det händer mycket oftare när jag inte börjar på nytt hela tiden. Pågående just nu är tröjan Green Gable, stickade i Cascade 220.

Den tjuvaktiga skatan

2011-06-23T20:49:00.000+02:00

Skator är en av de vackraste fåglar jag vet. På lite avstånd ser de bara svarta och vita ut, men på nära håll och lite solljus glimmar de i alla möjliga nyanser av svart och vitt, blått och grönt. Jag kan sitta och titta på dem hur långe som helst. Så när för en tid sedan såg det här vantmönstret med skator på visste jag att jag bara måste sticka det någon gång. Någon gång är här nu och vantarna är färdiga.

Mönster: Magpie mittens

Garn: Rauma Gammelserie

Stickor: 2,5 mm

Jag är jättenöjd. Ett fantastiskt mönster med väldigt härligt flyt. Väldigt enkelt men väldigt effektfullt. De kommer att värma mina händer skönt i vinter. Och så gjorde jag av med ytterligare lite garn ur gömmorna. Det är inte heller fel.

Att göra en färgkarta

2011-06-19T10:39:00.000+02:00

Häromdagen satt jag och funderade på att färga upp en härva garn till ett par vantar. Jag färgar med Zenits reaktivfärger, och till dem finns det en färgplansch som beskriver hur man skall blanda för att åstadkomma olika färger.

Det är dock ganska dåligt tryck och väldigt svårt att se vilken färg som bli resultatet av respektive blandning, på den här planschen. Så jag satt där och var irriterad för att det var svårt att veta hur jag skull blanda för att åstadkomma det jag ville. Tänk vad fantastiskt det vore att ha den där färgplanschen i garn istället!

När den idéen slagit rot tog det inte lång tid innan den omsattes i handling. Naturligtvis hade jag inte lämpligt garn i garnlagret (varför är det alltid så...?), så det blev en snabb tur till Yll & Tyll. Sedan satte jag igång att göra mängder av 1-grams garnhärvor att provfärga på. Tidsoptimisten i mig tänkte att hela projektet skulle ta en eftermiddag eller så, men bara att åstadkomma 120 små garnhärvor tog ungefär den tiden.

Sen var det så dags att börja färga. För att kunna mäta upp rätt mängder färg till så små garnhärvor blandade jag till ganska svaga färglösningar. För att slippa tänka för mycket medan jag höll på så gjorde jag också en excelfil som räknade ut precis hur mycket av respektive färglösning jag skulle ta till varje recept. Den var guld värd. Skulle jag stå och räkna i huvudet till varje färgning hade det blivit mycket fel...

Jag började med att färga i mikron. Det fungerade så bra när jag och Stickeri Stickera Stickeralla färgade broderigarn i våras. Jag lyckades dock inte få färgerna att dra på ordentligt utan det var mycket överskottsfärg kvar i vattnet. Jag fortsatte dock ändå. Lite besviken, för om mina färgprover skulle vara bra behövde de ju absorbera all färg, men envis som jag är tänkte jag att jag i alla fall skulle göra klart när jag nu börjat. Under tiden ägnade jag mycket funderande åt varför det inte riktigt ville sig. Dåligt garn, fett kvar i garnet, för lite ättika?

Tillslut kom jag fram till att bara jag värmde tillräckligt länge så drog all färg på. Men för det krävdes en bra bit över en timme i mikron på högsta effekt. Det var inte riktigt hållbart. Mikron började kännas smått överhettad och lät konstigt, så jag vågade inte fortsätta. Dessutom tog det fruktansvärt lång tid om varje laddning färgbad skulle vara i mikron så länge. Så jag bytte strategi.

Eftersom alla färgningar jag gjort dittills inte hade absorberat tillräckligt mycket färg bestämde jag mig dessutom att börja om från början, och kassera de sisådär 80 härvorna jag hade färdigfärgade. Det blev en ny tur till Yll & Tyll och inhandling av mer garn, och mer lindande av småhärvor. Sen var det bar att börja om med blandandet av färger. Den här gången gjorde jag små plastpaket och lade i saftmajan, och lät dem sedan ånga riktigt länge. Nu fungerade det och vattnet var alldeles klart när jag sköljde ur mina små härvor. Ingen överskottsfärg kvar alls.

När garnerna torkat lindade jag upp snuttar av dem och klistrade upp på papper och fick till en garnversion av min tryckta färgkarta. Så mycket bättre! Men jag är lite fascinerad över att det bland de 123 färgerna på färgkartan kan finnas så få som riktigt passar mig. De allra flesta är lite, lite fel i nyansen. Någon dag ska jag fortsätta mitt experimenterande och med utgångspunkt från de här färgproverna försöka få fram fler nyanser som är precis som jag vill ha dem. Men det få bli när jag har hämtat mig från den här veckans eskapader, för det blev ett riktigt hästjobb det här. Vad jag när jag började trodde skulle ta en eftermiddag har snarare tagit tre dagar och en eftermiddag, med minst 12 timmar vid färgbyttorna varje dag. Jag kan lova att jag är rätt så trött nu. Men nöjd med resultatet.

Föreläsningssjalen

2011-06-14T15:46:00.000+02:00

Nu är föreläsningssjalen färdig. Långa varv blev det på slutet. Jag är jättenöjd. Enkel och vacker, utan allt för mycket krusiduller. Precis som jag vill ha det. Mycket större än vad jag hade väntat mig blev den också, trots att jag inte hade så mycket garn.

Jag bestämde mig tillslut för att sticka den smalare kanten från Aeolian shawl, och skippade pärlorna. Jag insåg att de inte var tillräckligt många, och att jag ändå aldrig hade blivit färdig om jag skulle sitt och pilla på pärlor på var och varannan maska.

Mönster: Slätstickad sjal med 4 ökningar på de räta varv och 2 ökningar på de aviga.

Kanten är Narrow edging for Aeolian.

Garn: Jaggerspun Zephyr i färgen Blueberry. 45 gram gick det åt.

Stickor: 3,5 mm

Det här var garn ur de egna gömmorna, så sjalen kvalar in i utmaningen 12in2011. Det här var mitt fjärde projekt i den utmaningen. Eftersom vi har kommit till månad sex ligger jag lite efter, men det ska nog ordna sig.

För att råda bot på problemet har jag börjat på ytterligare ett projekt med garnlager-garn. Det blir ett par vantar med skator på. Jag gillar att sticka vantar på sommaren. Riktigt ullgarn som inte är superwash-behandlat är väldigt skönt att sticka i när det är för varmt. Svetten bara försvinner och det blir inte alls så klibbigt. Och det är skönt med små projekt som inte måste ligga iknät och värma. Och så finns det ju faktiskt en chans att bli färdig till vintern om man börjar i tid.

En enkel sjal

2011-05-28T15:51:00.000+02:00

Det stickas inte så mycket här just nu. Terminen är inne på sin slutspurt så jag har en del annat att syssla med just nu. Men ett och annat varv blir det emellanåt.

Det här har varit min föreläsningsstickning på sistone. Det är en enkel sjal i slätstickning. Lagom enkelt för att kunna koncentrera sig på föreläsaren, men ändå något att sysselsätta händerna med. Tanken är att det skall bli en spetskant på den också. Jag måste bara räkna ut hur långt jag kan sticka innan det är dags att börja på kanten, så att garnet inte tar slut innan sjalen är slut.

Jag funderar också på att sätta lite pärlor i kanten också. Jag har några fina blå som jag tror skulle passa, men jag är inte säker. Det är ett evigt pill att sätta dit pärlor tycker jag. Är resultatet värt det? Vad tror ni?

Jag har faktiskt ett färdigt projekt också, men i väntan på att jag lyckas få med mig min fotograf ut för riktiga bilder så blir det bar en liten tjuvtitt.

Byxor

2011-05-18T11:07:00.000+02:00

Mina jeans är färdigsydda, och jag har flyttat in i dem. Jag är verkligen jättenöjd! De är inte perfekta, men klart mycket bättre än det jag hittar i affärerna. Och för att vara ett första försök så ska jag inte klaga alls. Nu tror jag att jag ska gå och köpa lite mer tyg och sy ett par till medan jag kommer ihåg hur jag gjorde.

Rutiga blommor

2011-05-07T18:49:00.000+02:00

Idag är en alldeles underbar dag! Solen skiner och jag har unnat mig en alldeles ledig dag innan slutspurten på terminen sätter igång på allvar. Jag har sytt en del. Jeansen är nästan färdiga. Jag ska bara komma på hur jag gör knapphål med min fina symaskin, sen är det inte mycket kvar. Med lite tur så passar de också...

Eftermiddagen har jag ägnat åt att gå omkring i en vacker hage, lyssnat på fågelkvitter, tittat på vackra blommor och bara njuta. Jag hade in sett kungsängslilja innan jag flyttade till Uppsala, och jag är helt fascinerad av dessa vackra, rutiga blommor. Jag fick leta lite innan jag hittade dem, men när jag väl fann dem, då var de många! Jag har krälat omkring på knä en långa stund och försökt få dessa vackra skapelser att fastna på bild, men jag är inte en tillräckligt bra fotograf för att riktigt göra dem rättvisa. Men några bilder blev det trots allt, så håll till godo.

Sömnadsförsök

2011-05-02T14:04:00.000+02:00

Jag är inte den som syr särskilt ofta, men nu har jag letat fram min gamla symaskin. Jag vet att jag har klagat på den förut, men jag har egentligen en helt fantastisk symaskin. Det är en gammal Bernina från slutet av 60-talet, som mamma fick när hon var liten, och som jag har fått ärva.

Min klagomål tidigare berodde på att undertråden trasslade så fort man försökte sy lite långsamt, men efter att ha varit på lite service hos pappa så går den som en klocka. Pappa brukar säga att han blir lycklig av att titta inuti den, och jag kan inte annat än hålla med. Titta vilken underbar mekanik! Den kanske inte kan så avancerade saker, men det det kan det gör den bra.

Anledningen att symaskinen har kommit fram är att jag behöver ett par jeans. Det tycks omöjligt att hitta några att köpa, som både passar på min kropp och är snygga. I höstas fann jag dock en basmodell på Lindex som jag verkligen gillade och som satt bra. När dessa nu gick sönder för ett par veckor sedan tänkte jag att det bara var att gå och köpa ett par nya i samma modell. Men trots att de fortfarande hette precis som då var modellen helt annorlunda. Jag fick gå upp fyra storlekar för att överhuvud taget få på mig dem och då satt de inte så snyggt längre. Och efter att ha provat igenom lagret av jeans i så gott som varenda butik i Uppsala har jag nu gett upp och tänker istället försöka sy mig ett par.

Jag har egentligen inte sytt så mycket alls sen slöjden i högstadiet, men nu är det alltså dags att försöka. Jeans kanske inte är det lättaste att börja med, men vill man så går det mesta. För tillfället pågår demontering av de där favoritjeansen, som jag tänkt att använda som mönster. Jag sitter och sprättar och funderar på hur fickor och gylf egentligen är konstruerade. Det är rätt så skoj, men tidskonsumerande :) Förhoppningsvis går det bra, så jag kan visa upp ett par färdiga byxor här om ett tag.

Stickar gör jag också så smått. Bomullskoftan jag påbörjade innan påsk växer så sakteliga. Av någon anledning stickar jag dock fel mest hela tiden, och får repa upp och sticka om titt som tätt. Varför vet jag inte för det är verkligen inget svårt mönster, men det går lite troll i den här koftan nu. Har i alla fall tagit mig förbi ärmhålen nu, och stickar på kroppen. Förhoppningsvis kan den växa lite till på kvällens stickcafé.

Kedjebroderi

2011-04-17T10:32:00.000+02:00

I början på veckan fick jag ett mjukt paket i min brevlåda. Lite förvånad blev jag allt. Jag hade ju inte beställt något. När jag öppnade hittade jag kedjebroderiet som Ä i A Gart dragit igång.

Till en början blev broderiet bara liggande. Hur skulle jag, total nybörjare när det gäller yllebroderi, våga sy något på det här. Men så insåg jag att det bara var att börja. Jag tycker fortfarande att det är lite skrämmande att bara sy sådär, på fri hand. men roligt är det. En liten fågel blev mitt bidrag till broderiet. Självkritisk som jag är så är jag ju inte helt nöjd, men jag tycker i alla fall inte att jag förstörde broderiet.

Nu är broderiet nerpackat och ska postas till nästa brodös. Det ska bli så roligt att se det färdiga resultatet sedan.

Handarbetandet har annars gått lite på sparlåga de senaste veckorna. Det är mycket att göra i skolan och tiden räcker inte riktigt till. Men igår påbörjade jag en ny stickning. Och nu har jag brutit mot förrådsstickandet. Jag ville ha en ny vårkofta och tänkte att jag skulle ge bomull en chans. Jag har egentligen aldrig stickat i bomull, men fått för mig att jag inte gillar det. Men ull är lite för varmt för en vårkofta, så nu ska jag göra ett försök med bomullsgarn. Men något bomullsgarn fanns det ju naturligtvis inte i garnlagret, så det fick bli ett besök på Yll och Tyll. Koftan jag har påbörjat är Miette. Jag tror dock att jag ska göra den lite längre än originalet.

Provlappar

2011-03-30T16:36:00.000+02:00

Jag städade lite i ett skåp häromdagen och fann en bunt med provlappar liggande i en enda röra. Jag tog fram dem och kände att jag inte alls vet vad jag ska göra med dem. att slänga dem känns bara så fel. Samtidigt som de knappast gör någon nytta liggande i en hög, utan några som helst anteckningar till. Ska det vara någon mening med dem vore det ju i alla fall vara bra att veta vilket garn och vilka stickor som använts. På en del kan jag nog klura fram det, men inte på allt. Frågan är om det är värt att sortera dem och spara dem. Vad gör ni med era provlappar?

Oavsett vad som händer med den där högen, så tror jag att jag ska gå och skapa en provlapp till nu. Jag är precis i sluttampen på en tröja och behöver ett nytt projekt. Jag tror att jag ska provsticka lite i det fina indgofärgade garnet som vi färgade under en härlig, regning förmiddag i somras. Jag tror det ska få bli en kofta av det.

Färdig sjal

2011-03-24T10:56:00.001+01:00

Projekt nummer 3 i utmaningen 12 in 2011 är nu klart. Det blev sjalen Damson. Garnet fick jag i julklapp i förra årets julklappsbyte på stickcafét. Det är färgat av allra bästa Färghäxan. Visst är det fint!

Mönster: Damson av Ysolda Teague

Garn: Järbo Gästrike, 2 trådigt.

Stickor: 4,5 mm

Jag gillar verkligen formen på den här sjalen. Den ligger så fint över axlarna. Och så gillar jag enkelheten, med bara rät- och slätstickning. Jag tycker också att det är ett mönster som fungerar bra med flerfärgade garner. Flerfärgade garner behöver ju ett ganska enkelt mönster så att garnet får komma till sin rätt och visa hur vackert det är, utan att ta över det stickade mönstret.

Den här stickningen var egentligen tänkt som en föreläsningsstickning. I tentaperioder är det dock bra med någon tanklös stickning att rensa hjärnan lite med, och den här flöt på så bra att den hann bli färdig innan de nya föreläsningarna började. Så nu behöver jag en ny. Tips mottages gärna. Det ska vara en enkel stickning så jag inte behöver tänka på stickningen, utan kan koncentrera mig helt på att lyssna. Och så får den inte vara för stor. Den måste få plats i en redan överfull skolväska.

En kofta till

2011-03-21T09:20:00.001+01:00

Jag ha har stickat färdigt ytterligare en kofta ur UFO-högen. Det är koftan Manu som äntligen är klar. Oceaner av slätstickning på små stickor är ju inte det mest spännande att sticka, men jag är i alla fall nöjd med resultatet. Den är så vacker i all sin enkelhet, med fina detaljer. Skulle jag göra en till så skulle den dock bli kortare, och knäppt hela vägen. Jag tycker inte att jag passar så bra i koftor som bara är knäppta upptill. Det får mina redan breda höfter att se ännu bredare ut. Av precis denna anledning valde jag att utesluta fickorna på koftan. Jag behöver inte dra mer uppmärksamhet till min bredaste punkt.

Mönster: Manu av Kate Davis

Garn: Rowan Felted Tweed

Stickor: 3,25 mm

Det här var det näst sista UFO:t i min hög. Kvar är nu bara de tvåändsstickade vantarna, och de klarar jag inte av att intensivsticka på. Jag har faktiskt inte fastnat riktigt för tvåändsstickningstekniken. Jag får inget riktigt flyt i stickningen och jag blir väldigt trött och får ont i händerna av det. Så ska de här vantarna bli färdiga så får jag nog rikta in min på något system med två varv om dagen eller så. Och fint blir det, så färdiga vill jag ju att de ska bli.

Men nu räknar jag mig som UFO-fri, och därmed är det fritt fram att starta nya projekt. Jag inser dock att jag trivs allra bäst med bara ett par projekt på gång samtidigt. Med så mycket inspiration från olika bloggar och Ravelry har jag ibland svårt att stå emot att börja på massa nya projekt, men jag ska försöka jobba emot det, och bara ta ett i taget. Det är roligt att börja på nytt, men det är ännu roligare när saker faktiskt blir färdiga också. Och jag vill inte bli stressad av mina stickningar.

Ett par nya projekt har jag dock redan startat. En sjal är redan färdig och ligger just nu i sträckbänken. Den ska ni få se så snart den är fotograferad. En annan sjal är också påbörjad. Av garn ur garnlagret såklart. För mitt nästa projekt är nu att minska garnlagret och sticka av det jag har.

Broderiförberedelser

2011-03-15T15:55:00.000+01:00

Mitt nyfärgade broderigarn gör mig fortfarande lycklig. Jag har lindad upp det på bobbiner för att det ska vara lätthanterligt. De ligger nu i en skål (på en hylla utom räckhåll för katterna...) och ser ut om små godisbitar. Jag går förbi och tittar på dem lite då och då, med ett stort leende på läpparna.

Jag har också varit alldeles väldigt duktig och dokumenterat vad vi gjorde. Förhoppningsvis så ska det vara möjligt att upprepa färgerna om jag vill. Och jag är verkligen jättesugen på att färga mer nu.

Och så är jag väldigt sugen på att brodera. Förberedelser pågår. Jag har ritat upp mönstret jag ska sy på en plastficka och stuckit massa må hål med en nål längs linjerna. Sen duttar jag på med textilfärg. Meningen är att mönstrets konturer ska synas som små prickar. jag lyckades inte riktigt så bra som jag skulle önska. Det är lite för mycket färg på en del ställen och lite för lite på en del, men det ska nog ordna sig i alla fall.

Färgexplosion

2011-03-11T12:08:00.001+01:00

Häromdagen hade jag och Stickeri stickera stickeralla en härlig eftermiddag i mitt kök, slabbandes med garnfärgning. Som sagt är jag smittad av broderibacillen, och vi ägnade dagen åt att omvandla en kon tunt kamgarn till små härvor broderigarn i glada färger.

Det började med en stor bunt små vita härvor, som lades i blöt i vatten och en rejäl skvätt ättika.

Efter en stunds funderande på hur vi skulle hantera färgpulver i så små mängder som krävdes till våra små färgbad kom vi på att vi kunde blanda lösningar av respektive färg och mäta upp lösningar istället. Det var en bra idé. Det hela blev väldigt mycket lättare att ha och göra med, och det var lättare att vara exakt i blandningarna. Vi gjorde lösningar med 1 % färg.

Färgbaden blandade vi sedan till i glas som sedan kördes i micron till garnet hade absorberat all färg.

Resultatet blev en härligt färgsprakande samling. Allt blev inte som vi hade tänkt oss, men det mesta blev väldigt fint. Jag har svårt att slutat titta på garnerna. Jag blir alldeles lycklig. Och suget att plocka fram något att sy på är stort. Men med en tenta nästa vecka är det nog bäst att vänta med det...

Broderibacillen är smittsam

2011-03-07T15:03:00.000+01:00

Jag tycker jag läser om vackra yllebroderier på var och varannan blogg nuförtiden. Och får se en massa jättefina bilder. Det är så otroligt inspirerande och jag blir så sugen på att plocka fram nål och tråd jag också. Och förra måndagen startade det dessutom ett brodericafé här i Uppsala. Varannan måndag i hemslöjdens lokaler. Jag var där och hade en jättetrevlig stund. Helt perfekt också att det infaller på den måndag jag inte går på stickcafé. Nu kan man roa sig med att handarbeta tillsammans med andra varje vecka. Sticka ena måndagen och brodera den andra. Helt perfekt.

Det jag pysslade med på brodericafét var ett litet nålbrev. Vitt ullgarn på vit vadmal. Det blev riktigt fint, trots min broderiovana. Att montera sen är inte riktigt min grej, men efter en hel del pill så blev det också klart.

River Tweed

2011-03-01T08:31:00.001+01:00

Nu är den färdig, min River Tweed-kofta. Jag hade inte behövt vara så orolig för storleken. Efter att ha dragit ordentligt i den när jag blockade så sitter den alldeles som den ska. Och jag är jättenöjd. Den var rolig och snabb att sticka, och jag tycker att modellen passar mig väldigt bra. Jag tror att det här är en kofta jag kommer att använda mycket.

Mönster: River Tweed av Sarah Barbour

Garn: Cascade 220 Heathers, färg Sapphire

Stickor: 5mm

Spinnträff

2011-02-27T13:17:00.000+01:00

Igår var jag på spinnträff i Märsta. Det var väldigt länge sedan det var spinnträff senast och nu var det väldigt roligt att träffas igen. Jag har nästan inte spunnit alls sedan i somras och det var skönt att komma igång lite med spinnrocken igen.

Åtta glada spinnerskor var vi som träffades.

Det spanns för fullt. På sländor...

... och på spinnrock.

Och det kammades härligt fluffig ull.

För egen del var jag faktiskt riktigt produktiv. Jag spann 100 gram swaledaleull till 220 meter ganska tjockt entrådigt garn. Att spinna tjockt tycker jag är svårt, men jag är ganska nöjd med resultatet. Lite tunnare än planerat men ändå långt utanför min bekvämlighetszon. Det var också första gången jag spann swaledale och det var en ganska trevlig bekantskap. En grov ull med mycket karaktär, och knappast något man vill ha direkt mot kroppen. Men jag tror nog att det kan bli jättebra till de nålbundna vantar jag har planerat för garnet.

Långsamhetens lov

2011-02-23T15:52:00.002+01:00

River Tweed är nu färdigstickad och ligger utspänd på sängen. Jag väntar med spänning på att se om den passar. Och när jag lyckats skrapa ihop både fotograf och dagsljus på samma gång så ska ni få se också.

I väntan på detta har jag plockat fram ytterligare ett gammalt UFO. Den här gången är det ett par tvåändsstickade vantar, påbörjade för ett par år sedan. Tusan vad länge sedan det är sen jag tvåändsstickade. Det märks vill jag lova. Det går sakta! Det har tagit mig åtskilliga timmar att åstadkomma det här lilla.

Jag har varit nära att ge upp flera gånger, och suget att börja på något nytt är stort. Men, nu har jag ju lovat mig själv att jag ska göra slut på min UFO:n innan det blir några nya projekt, antingen genom att göra klart eller repa upp. Och jag vill ha de här vantarna alldeles för mycket för att repa upp. Så det är väl bara att kämpa på. Förhoppningsvis blir de bra i alla fall. Och med lite tur så får jag upp tempot lite när jag kommer in i det.

Jag brukar vanligtvis vara väldigt dålig på att göra anteckningar när jag stickar. Jag tror ju aldrig att jag ska låta stickningen bli liggande, och alla små ändring, de kommer jag ihåg. Pyttsan... Men tydligen så misstrodde jag mitt minne mer förr. Jag blev alldeles lycklig när jag tog fram den här stickningen, och efter lite letande även hittade det här:

Sida efter sida med anteckningar och diagram. Det borde inte bli jätteproblem att få vante nummer två att påminna om vante nummer ett i alla fall. Jag tror jag borde ta och lära mig av mitt gamla jag i fortsättningen.

Syfestival

2011-02-20T14:12:00.000+01:00

Jag hade inte tänkt att jag skulle åka på syfestivalen i år. Jag skulle ju spara pengar var det sagt. Men jag blev naturligtvis övertalad av vännerna att följa med, och vi hade en fantastiskt rolig dag. Tanken var dock att jag skulle hålla mig i skinnet och bara handla det som stod på min lista. Och absolut inte köpa en massa garn. Jag ska ju sticka upp mitt garnlager är planen. Jag lyckades nästan.

Det blev en del vadmal från den fantastiska butiken Korps. Får ni möjlighet att handla av dem kan jag rekommendera det. Fantastiska tyger. En vit märkpenna med egenskapen att färgen försvinner om man stryker på det ritade. Sägs det i alla fall, jag har inte haft möjlighet att prova än. Det verkar mycket praktiskt. Så hade jag även planerat att köpa broderigarn i bomull om jag hittade billigt. Det gjorde. För 3 kronor dockan fick ett gäng följa med hem. Även om det måste ha slagit slint i skallen när jag valde färger, för det blev inte en enda docka rött. Däremot en massa konstiga gröna som jag inte direkt gillar. Jaja. En mönstermapp från KnitPro fick också följa med hem, men den hade jag beställt och betalat tidigare och hämtade bara nu, den räknas väl inte va?

Det som inte riktigt var planerat var den fantastiskt fina, men dyra, boken "The Haapsalu Shawl". Den spräckte budgeten med råge, men det får det vara värt, för den är väldigt trevlig. Och så var det dessutom mässerbjudande, så med boken fick man även ett nystan garn Och det inte vilket garn som helst utan ett fantastiskt fint, mjukt cashmere-garn. Så det blev lite garn med hem, trots att jag inte köpt något ;-)

Nästa gång det är syfestival så ska jag nog stanna hemma i alla fall. Hur goda föresatser jag än har när jag åker dit så blir det ju alltid så dyrt. och det är ju inte så att jag egentligen behöver någonting... Men vi får väl se hur motståndskraftig jag är när det närmar sig och vännerna börjar prata om att åka dit.

En liten väska med broderi

2011-02-17T10:53:00.000+01:00

I höstas var jag på kurs i att sy ylleapplikationer hos Tålamodspåsen. Vi hade en fantastisk dag med massor av inspiration och jag började sy en liten väska. Broderiet var jätteroligt och blev klart ganska så snart, och det gick även ganska fint med det mesta av monteringen. Tills jag kom till dragkedjan. Det ville sig inte alls och jag sydde i och sprättade bort den flera gånger. Tillslut hamnade projektet ofärdigt i ett hörn, sådär som det så ofta blir för mig. Nu har jag äntligen fått tummen ur och har knåpat dit den där dragkedjan igen och nu ser det faktiskt helt ok ut.

Det där med att brodera på frihand är svårt för någon med mitt kontrollbehov, och jag har svårt att inte klaga på att det är snett och vint lite här och var. Men på det stora hela är jag jättenöjd. Det var fantastiskt roligt att brodera, och det ska bli härligt att flytta in mina små stickattiraljer i den här fina väskan istället för det fula gamla virkade pennfack jag haft dem i hittills.

Och broderilustan är verkligen väckt. Jag sitter och fantiserar vilt om skojiga broderiprojekt. Det är inte svårt att bli inspirerad av exempelvis Fasta maskor och lösa funderingars finfina virkade vantar med yllebroderi på. De måste jag härma! Och spana in hur snyggt Stickeri Stickera Stickeralla har piffat upp sin gråa köpekofta med lite glada broderier. Jag vill!

Men eftersom jag tycker att det är så skönt att bli av med gammalt som ligger så får broderierna alldeles för tillfället fortsätta att vara drömmar och jag kämpar på med mina UFO:n. Just nu är det River Tweed Cardigan som sitter på stickorna.

Jag kan inte riktigt förstå hur den här smala tarmen ska kunna passa mig dock. Nog för att det är resårstickning och töjer sig mycket, men jag är ändå skeptisk. Stickvännerna hävdar dock med bestämdhet att det kommer ordna sig när jag blockar. Vi får väl se. Jag stickar i alla fall på. Med tanke på att garnet redan tidigare varit en halvfärdig kofta som blev alldeles för liten är jag måttligt intresserad av att börja om ytterligare en gång.

Draktassar

2011-02-13T15:38:00.000+01:00

Jag har stickat färdigt ytterligare ett projekt. Jag vet inte riktigt vad som har hänt, men just nu fullkomligen sprutar det färdiga saker ur mig. Mycket trevligt. Det mesta har förvisso varit påbörjat sedan tidigare, och det har varit små projekt. Men det känns bra i alla fall. Dagens färdiga är ett par vantar och mitt andra projekt i 12in2011.

Mönster: Dragon Paws av Barbara Gregory

Garn: Svart Rauma Gammelserie och handspunnen corriedale i färgen "glad".

Stickor: 3mm

Jag blir glad av de här vantarna. Det är verkligen inte mina färger, och jag vet inte riktigt vad jag skall matcha dem med, men jag har svårt att inte le när jag ser de här färgsprakande drakarna. Och då måste det väl vara ett lyckat projekt? Jag tycker dock att de är lite för glest stickade, och det kommer blåsa rätt igenom dem trots att jag har filtat dem lite försiktigt. Och inte var de sådär jätteroliga att sticka. Det är väldigt långa hopp mellan färgbytena, och jag har fått binda flitigt. Med resultatet att den bundna tråden lyser igenom på många ställen. Men, mina vänner brukar säga åt mig att jag ska sluta vara så perfektionistisk, så jag får väl försöka med det (även om jag själv inte tycker att jag är det minsta perfektionist).

Nu tror jag att jag ska ägna mig åt en kofta som har fått ligga alldeles för länge, och som jag har väldans svårt att få till samma stickfasthet på igen. Vådan av att inte göra färdigt med en gång...

UFO-jakten fortsätter

2011-02-06T14:39:00.000+01:00

Jag fortsätter min jakt på gamla UFO:n- Den här gången är det en barntröja som kommit fram ur gömmorna. Den påbörjades sommaren 2007, men blev av någon anledning liggande utan ärmar. Nu har jag tagit tag i det hela och gjort färdigt den. Maken till svårfotograferad tröja har jag dock aldrig varit med om. Jag vet inte hur många bilder jag har tagit för att få till någon ens nästan användbar.

Mönster: Eget

Garn: Bambino Ull

Stickor: 3 mm

Mönstret är en egen variant. Den här sommaren var jag väldigt fascinerad av gansey-tröjor, och gjorde en egen liten variant. Måtten har jag dock hämtat ur något basmönster. Jag är ganska nöjd med resultatet, även om jag tycker att tröjan ser ut att ha lite konstiga proportioner. Men barn har ju andra proportioner än vuxna, så jag hoppas det är bra. Barnet som skulle få tröjan har dock vuxit ur den för länge sedan, och just nu känner jag inga barn i rätt ålder. Men det är väl bara att lägga den på lager. Man vet aldrig när man behöver en hemstickad barntröja att ge bort i present.

Mera vantar

2011-01-28T09:06:00.000+01:00

Tusen tack för alla fina kommentarer om mina selbuvantar. De värmer verkligen (både vantarna och kommentarerna)!

Jag har gjort färdigt ytterligare ett par vantar. Det här är ett gammalt UFO. Jag påbörjade dem sommaren 2007 när jag var på stickstämma på Hammarö, men kom av mig då första vanten var färdig så när som på tummen, då jag insåg att garnet inte skulle räcka till att göra en likadan till. Då hamnade de längst in i skåpet och kom inte fram förrän långt senare. När jag väl plockade fram dem igen och bestämde mig för att beställa mer garn så jag kunde göra färdigt dem så fick jag veta att det röda garnet hade utgått ur sortimentet. Resultatet blev att vanten hamnade längst in i skåpet igen.

Nu har jag dock hamnat i något slags beslutsamhet att göra mig av med gamla UFO:n och vantarna åkte fram ytterligare en gång. Jag vägde och funderade lite och kom fram till att garnet borde kunna räcka till att sticka en vante till om jag inverterade färgerna. Det gjorde det nästan. Jag fick skarva lite med ett annat grått ullgarn på ena tummen, men det är knappt märkbart. Och ett bra projekt till att göra av med garn var det ju. Inte en en gnutta restgarn blev det.

Mönster: Hålkrusvante, mönster från stickstämman på Hammarö 2007

Garn: Peer Gynt

Stickor: 4mm och 3mm

I mina anteckningar från när jag gjorde den första vanten stod det att jag hade använt stickor 4 mm. Men när jag började sticka vante nummer två på fyror blev den gigantisk. Jag fick gå ner ända till 3 mm för att vantarna skulle bli lika. Jag tycker att jag stickar ganska hårt, men det kan ju inte vara någonting mot vad jag gjorde för ett par år sedan...

Jag har även avslutat mitt första flerfärgsstickningsprojekt. Det är en vante, stickad tätt som pansar i Visjögarn på stickor 1,75 mm, och med mycket konstig passform. Kvar på den var en halv tumme som jag nu gjort färdig. Någon vante nummer två kommer det inte att bli, eftersom jag inte är det minsta nöjd med nummer ett, även om jag egentligen älskar mönstret. Men jag tänkte i alla fall spara den första som något slags monument över det första flerfärgsstickningsprojektet.

Mönster: Vante från Dalsland

Garn: Östergötlands ullspinneri Visjö

Stickor: 1,5 mm och 1,75 mm

Fast när jag säger att det är min första flerfärgsstickning så ljuger jag lite. Det är min första flerfärgsstickning sen jag började sticka lite mer på allvar. Jag stickade en flerfärgad mössa i slöjden någon gång på högstadiet också, där jag drog åt trådarna på baksidan så hårt att den blev flera storlekar för liten och väldigt stum. Min gamla slöjdlärare pratar fortfarande lyriskt om den där mössan är jag träffar henne på stan. Jag är tydligen den enda av hennes elever som gett mig på flerfärgsstickning på slöjden. Jag var dock väldigt besviken och bestämde mig för att jag inte kunde sticka med flera färger.

Ungefär tio år senare gjorde jag ett nytt försök, med en tröja med mönstrat ock, från garnstudio. Med den där mössan i starkt minne var jag den här gången väldigt noga med att inte dra åt trådarna på baksidan det minsta, med resultatet att oket blev allt för löst istället. Dessutom hade tröjan rent usel passform och jag var besviken igen.

Mönster: Drops 83-5. Tröja med nordiska stjärnor

Garn: Garnstudio Karisma

Stickor: 4mm

Och så stickade jag den här vanten. Och misslyckades igen. Och bestämde mig för att aldrig sticka flerfärgsmönster igen. Tills jag förra året gick kursen "Sticka med flera färger och våga klippa" med Heléne Wallin. Den gav en massa bra tips, och framförallt lite självförtroende. Nu vågar jag försöka igen och tycker att jag emellanåt lyckas riktigt bra. Tack Heléne!

Äntligen färdig!

2011-01-23T10:40:00.000+01:00

Så är mina selbuvantar äntligen färdiga! Jag vet inte om jag någonsin varit så nöjd med ett stickprojekt förut. Jag älskar verkligen de här vantarna. De var kanske inte alltid jätteroliga att sticka. Jag var verkligen hjärtligt trött på att sticka mönstrade fingrar på slutet, för det var ett evigt pill. Och mängden trådar att fästa var inte liten. Men det var så värt det för slutresultatet är underbart.

Mönster: Vante nummer 18 ur häftet Selbustrikk

Garn: Rauma Gammelserie, svart och vitt.

Stickor: 2,5 mm

Det bidde en mysse

2011-01-21T08:43:00.001+01:00

Nu är det första av mina 12in2011-projekt klart. Det blev en snabbstickad mössa, klar på en eftermiddag. Garnet hittade jag när jag letade igenom garnskåpet efter ett helt annat nystan, och det sade klart och tydligt till mig att det ville bli en sådan här. Fast vad jag ska med en brun mössa till vet jag inte egentligen.

Mönster: Icing Swirl Hat av Ysolda

Garn: Handspunnen alpacka, 2-trådig.

Stickor: 6 mm

Jag följde mönstret för det stora storleken och stickade ett par varv extra på mittendelen för att få ordentligt med pös på mössan. Inte tillräckligt visade det sig, för så mycket pös blev det ju inte. Minskade sedan ganska mycket extra för att få mössan att sitta kvar på mitt lilla huvud. Jag är ändå ganska så nöjd måste jag säga. Och ett bra projekt när det kom till att göra av med garn. Det blev bara ett par ynka meter kvar av min garnhärva när jag var färdig. Perfekt.

Klantig

2011-01-14T11:21:00.002+01:00

Jag är otroligt klantig. Jag satte ju häromdagen upp målet att jag ska prioritera skolan bättre än vad jag har gjort. Tycker att jag har varit riktigt duktig hittills och pluggat bra. Idag var det så dags för tenta. När jag kommer till skolan kan jag inte hitta min kurs på tavlan där det står var man ska sitta. Blir lite smått orolig och går och pratar med en tentavakt. Och får veta att min tenta inte är idag. TENTAELÄNDET VAR IGÅR! Och jag min klant har skrivit fel dag i min kalender. Bara att lomma hem igen. Ny chans i juni... Jag är så otroligt arg, ledsen och besviken på mig själv! Vill helst bara gå och dra något gammalt över mig.

Tröstar mig istället med att börja på en ny stickning. Har letat fram resterna av mitt garn i färgen "glad". Det kan behövas just nu.

Edit: Det blir inte alls någon ny stickning. Glömde alldeles bort att jag pajade min skrivare häromdagen så jag kan inte skriva ut mitt mönster. Suck. Åter till UFO-stickandet alltså.

Det närmar sig

2011-01-12T13:34:00.000+01:00

Nu är det bara tummarna kvar. Jag får erkänna att jag är hjärtligt trött på att sticka fingrar nu. Och så en evigt massa trådar att fästa. 24 stycken. Per vante. Det är ta mig tusan helt otroligt... Om jag någonsin får för mig att sticka flerfärgade fingervantar igen, slå mig i huvudet med något hårt så jag kommer på bättre tankar! Snälla!

Årets utmaning

2011-01-11T00:21:00.000+01:00

Nu har jag hittat en utmaning på Ravelry som passar perfekt in i mina målsättningar för året. I gruppen 12in2011 ska man under året sticka (minst) 12 projekt med garn ur det egna garnlagret. Passar mig perfekt! Efter att ha rotat runt lite bland mina garner och kikat lite på Ravelry har jag lyckats para ihop garn och mönster på massa saker som jag vill göra, helt utan att behöva köpa något nytt! I högerkanten här på bloggen kan ni följa hur det går.

Årskrönika 2010

2011-01-08T12:57:00.001+01:00

Så var 2010 slut och det är dags för en summering av hantverksåret. Jag började med att skriva ”liten summering”, men den blev visst inte så liten så jag fick ta bort det ordet. Men det var ju länge sedan jag uppdaterade bloggen, så jag får kompensera det med ett jätteinlägg nu när jag väl gör det.

Stickning

2009 slutförde jag bara 4 stickprojekt på hela året, och min målsättning för 2010 var att göra fler. Det har jag lyckats med. 2010 har varit ett riktigt bra stickår.

Färdiga projekt 2010

15 stickprojekt blev färdiga. Mest lite mindre saker som mössor och halsdukar, men också en kofta, en väst och någon större spetssjal. Extra roligt tycker jag är att fem av projekten har jag stickat i mitt egna handspunna garn. Jag älskar att sticka i handspunnet och är glad att jag har fått till så mycket av det i år.

Utmaningen

I början av 2010 gick jag med i Ravelrygruppen Kniting Evererst. Det är en grupp där man själv sätter upp ett utmanande mål för sig att utföra under året. Min målsättning var att jag när 2010 tog slut inte längre skulle ha några UFOn. Hur gick det med det då? Till en början ganska bra får jag väl säga. Jag hade när jag startade 16 UFOn i gömmorna, och utmaningen fick mig att ta tag i den högen. Många projekt färdigställdes helt enkelt genom att jag repade upp dem. Det tar väldigt emot när man lagt ner så mycket jobb, men projekt som jag vet att jag inte kommer göra färdigt får mig bara att må dåligt, så det var ganska mycket av en befrielse att göra sig av med dem. Jag har naturligtvis också färdigställt en del genom att faktiskt göra klart, Exempelvis Peacock Feathers Shawl, som jag började på 2007 och inte kom alls långt på då. Nu stickade jag frenetiskt på den under vinter-OS och lyckades färdigställa den på ganska kort tid.

Ett färdigsickat UFO 2010

Idag har jag 5 projekt i UFO-högen. Ett par av dem ska definitivt stickas klart, som koftan Manu som jag började på i somras, och ett par tvåändsstickade vantar som blir väldigt vackra, men tar evig tid och går hårt åt händerna när jag stickar. Andra är mer tveksamma, men jag är lite velig när det gäller att repa upp dem. Exempelvis en vante där garnet inte kommer räcka och färgen jag behöver komplettera med har utgått ur sortimentet. Kanske man kan komplettera med något annat? Och så har jag mitt första flerfärgsstickningsprojekt. Ett par vantar som blir väldigt vackra, men jag har stickat tätt som pansar. En vante är klar sånär som på halva tummen, och det får nog bli så att jag stickar färdigt den, och sparar som monument över mitt första försök att sticka med två färger men inte gör färdigt paret.

Spinning

Första halvan av 2010 var rätt ok på spinnsidan. Inga jättemängder spunna men spinnrock och slända kom i alla fall fram regelbundet och lite producerat blev det i alla fall.

Färdigspunnet 2010

Årets största spinnhändelse var utan tvekan sommarens utmaning Tour de Fleece, där jag lyckades överträffa alla mina förväntningar och spinna väldigt mycket garn. Totalt spann jag, om jag räknar entrådigt för sig och tvinning för sig, drygt 7 km garn på tre veckor. Och under min utmaningsdag under touren spann tillbringade jag 14 timmar vid spinnrocken och producerade drygt en mile (1609 meter) garn.

Spunnet under Tour de Fleece

Efter Tour de Fleece gick luften ur spinnandet lite grann och under hösten och vintern har jag knappt rört vare sig slända eller spinnrock.

Jag hade som målsättning för året att delta fullt ut i Svea Spinnargilles spinncirkel. Under första halvan av året tycker jag att jag har uppfyllt det. Temat var korta fibrer, och jag har spunnit både på stödd slända och övat på långa drag på spinnrocken. Jag skrev även ett antal inlägg på gillets blogg om att spinna med stödd slända (1 2 3 4). Under andra halvan av året skulle temat på spinncirkeln vara långa fibrer, men det blev aldrig så mycket av. Jag var nog inte ensam om att tappa spinnsugen i höst, för inläggen på bloggen under hösten har varit väldigt få.

Färgning

När jag skrev förra årets summering avslutade jag med att säga att jag ville lära mig färga och experimentera med färg. Det har blivit verklighet i år i alla fall i liten skala och jag har gjort mina första försök att färga ull, med bättre och sämre resultat. Här finns fortfarande hur mycket som helst att lära, men väldigt kul var det.

Mitt mest lyckade färgningsförsök.

Höjdpunkten när det gäller färgning är dock växtfärgningsdagarna hos Färghäxan, då vi färgade med indigo en dag, och diverse andra växter en annan. Och hade hemskt trevligt under tiden. Traditionell växtfärgning ger kanske inte riktigt ”mina” färger generellt, men vacker blev det. Och indigofärgen passade mig perfekt. Jag klurar fortfarande på vad jag skall göra med det garnet.

Vävning

2010 är även året då jag blev med vävstol, och en helt ny värld öppnade sig. Vad mycket nytt det finns att lära. Med Färghäxans hjälp fick jag upp en varp till tre halsdukar i den och dessa har jag vävt klart under året. Det är dock endast en som är helt färdig och efterbehandlad. Den fick min far julklapp. De andra behöver fortfarande ruggas upp innan är helt klara.

Kurser

Två kurser har jag gått under året, och båda har varit mycket bra. Den första var, ”Sticka med flera färger och våga klippa” med Helene Wallin, och den gav många bra tips och framförallt en massa nytt självförtroende när det gäller tvåfärgsstickning. Det rent faktiska resultatet blev att min älskade gamla nalle fick en ny kofta, förvisso något liten. Förhoppningsvis ska ni få se lite stickat med flera färger på bloggen nästa år.

Lillnalles nya kläder

Kurs nummer två, med Eva-Lotta, handlade om att sy ylleapplikationer. Underbart mycket inspiration och jag blev helt såld på det där med yllebroderier. En liten väska påbörjades under kursen, och den är numera klar så när som på dragkedjan som trilskas alldeles väldigt med mig. Men så fort jag har fått dit den så ska ni få se resultatet. En väldans massa material till mer inhandlades också, så räcker bara tiden till så ska det bli mycket broderat och sytt.

Och nu då

2010 har varit ett bra hantverksår, och jag hoppas att 2011 blir minst lika bra. Jag har funderat hit och dit på om jag ska hoppa på någon av alla de utmaningar som finns på Ravlery. 11 par vantar 2011 lockar mig lite – på sistone har tankarna helt snöat in på vantar. Och så vill jag sticka fler tröjor och koftor, kanske IntSweMoDo – att sticka tolv tröjor på ett år kunde vara något. Jag har dock haft en tendens att istället för att plugga när jag borde så har jag stickat eller spunnit. Det är ju mycket roligare. Det håller inte i längden, så därför får mitt huvudmål för 2011 bli:

Prioritera skolan framför hantverkandet!

Ett ganska trist mål på en hantverksblogg, men nödvändigt känns det som. En annan sak som talar mot alla dessa utmaningar är pengar. Jag har just gått igenom min ekonomi för förra året och konstaterat att jag lägger alldeles för stora summor på mitt hantverksintresse. Långt mer än vad som är rimligt för en fattig student. Det måste förändras om jag ska få ihop det hela, så årets hantverksbudget är betydligt tightare, och den behöver jag hålla. Och att sticka 12 tröjor och 11 par vantar har jag nog inte passande garn till i mitt lager, även om där finns en del att ta av. Så min utmaning får bli att hålla min budget och:

Sticka ur garnlagret.

Utöver det här så vill jag hitta tillbaka till spinnandet igen. I samband med det blir det då inga problem att jobba ur det egna lagret, för ull har jag i stora mängder, betydligt större än jag har garn. Jag vill även fortsätta att sticka mycket av handspunnet. Och så vill jag lära mig ännu mer om vävning, och sätta upp en ny väv i min vävstol.

Jag ser fram emot ett givande 2011!

Knappar i mängder

2010-10-28T16:07:00.000+02:00

Idag har jag varit i himlen. I alla fall nästan. Jag har varit i knapplådan. En underbar liten butik med otroligt mycket knappar till bra priser. Så mycket vackert. Jag tyckte jag lyckades hålla mig i skinnet rätt så bra, men jag kom ändå hem med betydligt fler knappar än jag tänkt mig när jag åkte dit.

Och så närbild på favoriterna:

Ljuvliga pärlemorknappar i en grå ton men som fångade upp färgen i mitt blå garn något alldeles fantastiskt!

Stora cerisa knappar i pärlemor som bara skrek att jag skulle ta med dem hem. Färgen är otrolig.

Och en liten favorit. Är man cyklist så går det ju inte att motstå de här. Jag är så kär att jag gick hem och började skissa på en kofta att sätta dem i med en gång. Men jag får nog hålla mig i kragen och sticka färdigt lite annat planerat först.

Symaskinslängtan

2010-10-19T16:18:00.000+02:00

Hos Symaskineriet kan man tävla om en alldeles ny symaskin.

Jag klagade senast igår på att min symaskin bara fungerar när man syr rakt fram i full fart, så att vinna en ny vore ju mycket trevligt.

Vantar i flera färger

2010-10-14T16:57:00.000+02:00

Jag har länge velat lära mig sticka med flera färger, men mina tidigare försök har inte varit särskilt lyckade. I våras var jag på kurs i fair isle-stickning och det gav ännu mer inspiration till nya försök. Hittills har jag dock mest stickat på annat medan jag smidit planer på stora vackra tröjor med många färger. Men även om självförtroendet växte mycket med kursen så inser jag att det inte är det bästa att börja med ett tröjprojekt utan kanske satsa på något mindre. Det i kombination med att jag verkligen behöver ett par vantar har fått mig att leta upp lite garn i skåpet och börja på ett par selbuvantar som övningsprojekt. Det blir långtifrån perfekt, men det är så mycket bättre än mina tidigare försök, och med lite övning kanske jag också kan lära mig det här. Roligt är det i alla fall. Och pilligt. Och hemskt lätt att bli lite besatt. Varven är ju så korta att det väldigt lätt blir "bara ett varv till". Framförallt såhär i tentatider...

Höstsjal

2010-10-11T14:36:00.000+02:00

Mitt senaste stickprojekt har varit en sjal i kamelgarnet som jag spann färdigt under Tour de Fleece. Jag har, tro det eller ej, varit sjalen ganska trogen de senaste veckorna så det gick rätt så fort att få den klar. Men jag vill inte riktigt tänka på hur många arbetstimmar som ligger bakom totalt för att göra garn och sjal, för då börjar jag undra om jag är riktigt klok...

Även om jag inte var helt nöjd med tvinningen på det färdiga garnet så har det varit väldigt trevligt att sticka i det och jag tycker inte att skavankerna på garnet märks särskilt mycket i den färdiga sjalen.

Mönster: Shetland Lace Triangle

Garn: Handspunnen kamel, 90 gram och 475 meter

Stickor: 3,75 mm

F och jag har i helgen varit ute och försökt fotografera den när jag har den på mig och vi hade en fantastiskt rolig stund i det underbara vädret. Det är inte så lätt att vara kreativ... Men här kommer en liten bildbomb. Det var inte helt lätt att välja ur de ca 200 bilder det blev.

Jag tänkte hela tiden när jag stickade den här sjalen att det inte alls var min färg och att jag skulle se hemsk ut med den färgen mot ansiktet, men jag tycker till och med att jag passar riktigt bra i den. Eller vad säger ni? Det ska ju i alla fall vara modernt med kamelfärgat i höst så i det hänseendet kan det ju inte vara fel.

Nytt försök

2010-09-29T15:15:00.000+02:00

Nytt försök med halsduksväven, och den här gången tror jag det blir bättre. Snyggt blir det i alla fall, även om det där med att inte dra ihop väven och att få jämna snygga kanter får bli nästa lektion. Jag borde egentligen plugga idag, men jag har inte riktigt kunnat slita mig från vävstolen, så halsduk nummer ett är nästan färdig nu. Till nästa halsduk funderar jag på om jag ska våga rota fram något handspunnet att ha till inslag och väva tuskaft, eller panamna. Jag ska fundera på saken.

Något annat roligt är att de här böckerna landade i min brevlåda igår. Boken tvåändsstickat har jag försökt köpa på tradera i sin gamla upplaga hur många gånger som helst. Men de betingar alltid ett fantasipris så det har inte blivit någon bok. Så när boken nu har kommit i en ny upplaga jag jag inte sen att lägga en beställning. Och den andra boken bara råkade slinka med när jag ändå beställde (spara på frakten vet ni...fast den är ju gratis förstås...). Jag drömmer som stora mysiga tröjor med norska stjärnmönster på. Vid första genombläddringen så verkar den dock inte alls lika bra som fair isle-motsvarigheten, men vi får väl se.

Jag väver!

2010-09-24T10:24:00.000+02:00

Dt blev en tur tillbaka till Färghäxan i veckan för att göra värdigt det vi påbörjade i helgen.

Dra på, solva, skeda, knyta fram och allt vad det nu hette, men efter en väldans massa moment är nu mina vävstol redo för att vävas på. En varp avsedda att bli tre halsdukar är det.

Jag har naturligtvis redan börjat. Lite knöligt att väva är det. Mina solv är tydligen alldeles för långa så saker och ting trasslar en del. Det blev dock mycket bättre efter Färghäxans tips om att hänga upp skaftkäpparna i resårband. Jag skall dock se till att införskaffa solv i rätt längd till nästa väv.

Resultatet av mina första stapplande försöka att väva är dock inte riktigt vad jag tänkt mig. Det blir en pansarhalsduk. Tätt och stadigt. och efter lite beräkningar har insett att inslaget jag hade tänkt skulle räcka till två halsdukar med nöd och näppe kommer räcka till en. Jag gissar att jag slår lite för hårt... Kvaliteten får mig att tänka på ett härligt stadigt tyg till en kappa. Inte något jag vill ha runt halsen, men det ger mig idéer om att sätta upp en ny väv och väva just tyg till en fin höstkappa. Man kan ju alltid drömma.

Just nu funderar jag i alla fall på att revidera planen på tre halsdukar till att göra två halsdukar och använda fösta biten av varpen till att bara prova mig fram till hur jag vill ha det. Lära mig att få det lagom tätt, och att inte dra ihop kanterna på väven till exempel.

Varpning

2010-09-19T17:40:00.000+02:00

Jag har blivit med vävstol! Det är ett tag sedan, och hittills har den bara stått i ett hörn och väntat på att jag ska få tid med den. Idag var det äntligen dags. Jag har tillbringat dagen tillsammans med Färghäxan som har hjälpt mig.

Först var det varpning.

Och så förskedning.

Längre än så kom vi inte idag, men fortsättning följer. Det är som att komma in i en helt ny värld. Något förvirrande med väldigt roligt!

Snabbvisit i Tallin

2010-09-17T12:39:00.000+02:00

Jag och F har varit på kortsemester i form av kryssning till Tallinn. Vi har verkligen haft en jättetrevlig semester, även om den var kort. På båten har vi ätit mycket god mat, badat bastu och bubbelpol och fått härlig massage och på morgonen sen var vi framme i Tallinn. Gamla stan i Tallin var väldigt mysig att gå omkring i. Smala gränder med kullerstenar och härliga gamla hus. Och hantverksbutiker vart och vartannat hörn. Massor med stickat fanns det och jag trivdes som fisken i vattnet. Framförallt stickade vantar var det gott om, men ute fanns även många stånd med stickade tröjor.

Något färdigstickat inhandades dock inte även om jag stod länge och klämde på en vacker cape som jag gärna ville ha men inte riktigt visste när jag skulle använda. Inspirationsförrådet fylldes däremot på ordentligt.

Men komma hem från Estland tomhänt kunde jag ju inte, så en härva härligt ullgarn fick det bli. Slog även till på några fina träknappar. Hittade en butik som hade många vackra träknappar och jag hade jättesvårt att välja. Såhär i efterhand önskar jag att jag hade köpt fler...

Loppisfynd

2010-08-06T15:11:00.000+02:00

Under semestern har jag besökt en och annan loppis. För det mesta hittar man ingenting, men ibland finns det små godbitar.

Vad sägs tillexempel om en fantastiskt ful äggkopp för en femma? Perfekt som skål att spinna med stödd slända i.

Fina gamla böcker för en tia styck?

Eller en gammal saftmaja, perfekt att färga i.

Och eftersom jag just blivit med vävstol måste jag ju skaffa mig en vävgarnsstash också. Jag gillar loppisar.

Tour de Fleece - summering

2010-07-29T14:18:00.002+02:00

Jaha. Nu var det slut på det roliga, och en liten summering är väl på plats.

Jag är jättenöjd med vad jag har hunnit med under de här tre veckorna.

Jag har:

Spunnit färdigt mitt kamelgarn på stödd slända. Har spunnit ungefär hälften och tvinnat under touren. 109 gram och 573 meter.
Spunnit färdigt garn till en uggletröja, påbörjat för evigheter sen och nu äntligen avslutat. Spann ungefär 100 gram av ullen och tvinnade under touren. 537 gram och 673 gram.
Kardat och spunnit 8 hekto shetlandsull med långa drag till en tröja. 818 gran 1716 meter.
Tisdagen 20/7 spann jag en mile garn på en dag.
Söndagen 25/7, tourens sista dag, tvinnade jag 1700 meter garn.
Jag har spunnit varje dag touren har pågått.

Jag tycker att jag har åstadkommit mycket under de här veckorna, och jag har definitivt blivit bättre på långa drag både på spinnrocken och sländan. Jag har fortfarande ett par oavslutade projekt liggande, men jag hade inte kunna klämma in mer tid att spinna hur jag än försökt. Men de kommer bli klara de också, tids nog. Nu känner jag för att spinna något lite mer färgglatt :) Men först måste jag nog låta "det vanliga livet" ta över lite. Man kan ju tyvärr inte spinna jämt.

Kamelen är färdig!

2010-07-23T16:54:00.000+02:00

Kamelgarnet jag kämpat med under hela våren och intensivt nu under touren är färdigt!

Jag har bloggat mer om det på Spinnargillets blogg.

Annars tittar jag på cykling och spinner vidare på min shetlandsull. Det närmar sig slutet, och än lever hoppet om att hinna färdigt tills på söndag.

Spinnmarathon

2010-07-21T15:23:00.000+02:00

Som en del i tour de fleece skall man under en utmanande cykeletapp spinna något utmanande. I det lag jag är med i skall man spinna en mile (1608 meter) på en dag. Jag gjorde mitt försök till detta igår. Ungefär 14 timmar vid spinnrocken blev det, och 400 gram shetlandsull spunnen.

Jag har med det här övat på långa drag, och jag kan inte säga att jag får till det. Jag får inget riktigt flyt i spinnandet, kontrollen är obefintlig och garnet blir hemskt ojämnt. Men men, jag har ju bara spunnit upp hälften av mina kardrullar än, så jag har fler tillfällen att öva.

Huruvida det är långt nog vet jag inte, och det tänker jag inte ta reda på förrän resterande 400 gram också är spunna och sedan tvinnade. Får se om det också hinns med innan touren är slut. Fler såhär långa dagar vid spinnrocken blir det i alla fall inte. Jag är helt slut i kroppen. Att man kan bli trött i vaderna av att trampa spinnrocken, det trodde jag inte.

Ugglegarn!

2010-07-16T18:58:00.000+02:00

För att spinna all ull jag kardat behövde jag rensa upp lite på mina spolar. Bra grej, för det fick mig att ta tag i en gammal surdeg, nämligen garn till en uggletröja. Jag började på det här för ungefär ett och ett halvt år sedan, och spann snabbt de första två spolarna och lite till. Sen blev det av någon anledning liggande, och har inte kommit längre sen dess. Men nu har jag tagit tag i det hela igen och spunnit klart den sista spolen och tvinnat det. Jag är mycket nöjd med resultatet. Det är möjligen på håret att det kommer räcka till hela tröjan, men jag tänker inte spinna mer förrän det är slut...

Shetlandsull, 3-trådig. 560 gram och 673 meter. WPI 7-8.

Och så är kamelgarnet färdigspunnet. Nu ska det bara tvinnas också. Jag har en känsla av att även det kommer ta sin lilla tid.

Outhärdligt

2010-07-14T09:12:00.000+02:00

Det är varmt! De senaste dagarna har det varit så varmt att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Dagarna tillbringas inne med dörrar och fönster stängda och persiennerna nerdragna i en fåfäng förhoppning om att hålla värmen ute, och så fort temperaturen ute är lägre än den inne så öppnar jag fönster på vid gavel så det blir tvärdrag i lägenheten. Det går sådär. Det är förvisso något svalare inne än ute på dagarna, men det är marginellt, och min hjärna har passerat kokpunkten för länge sedan. Och inte går det särskilt bra att få ner temperaturen inne på nätterna heller, när utetmperaturen även mitt i natten är 24 grader. Jag gillar inte värme!

Att spinna kamelull i denna värme är inte direkt att tänka på. När man är så här svettig sitter den bara fastklibbad som en luden matta i handen. Så kamelen får vila i ett par dagar, tills det förhoppningsvis blivit lite svalare. Gårdagen ägnades därför istället åt att göra kardrullar av shetlandsull till min planerade övningar i långa drag.

Nu ska jag försöka rensa lite på mina spolar, så att jag kan sätta igång att spinna det här också.

Tour de Fleece

2010-07-12T14:50:00.000+02:00

Tour de France har nu hållit på i en dryg vecka. Sedna jag började cykla själv tycker jag att det är roligt att titta på detta lite smått omänskliga spektakel, och jag har till min stora glädje äntligen fått Eurosport Player att fungera på min Mac, trots att det inte går enligt systemkraven. Så nu kan även jag, som inte har någon tv, titta.

I samband med cykeltävlingen så pågår på Ravelry också Tour de Fleece, som går ut på att man, samtidigt som cyklisterna cyklar en massa, ska spinna en massa. Jag är självklart med. Min målsättningar under touren är:

1. Att spinna varje dag
2. Att slutföra så många av mina pågående projekt som möjligt.
3. Att öva på långa drag. Detta genom att spinna upp 800 gram shetlandsull till en tröja.
4. Att försöka spinna en mile (1609 meter) garn på en dag.

Antagligen har jag tagit mig vatten över huvudet. En tredjedel av touren har redan gått, och det är inte troligt att jag kommer hinna klart det jag sagt. Jag har dock varit bortrest den senaste veckan och inte alls haft så mycket spinntid som jag skulle önska. Hittills har jag jobbat med att spinna på ett projekt på min tibetanska slända. Det är kamelull som jag spinner till ett tunt tvåtrådigt garn, som sedan skall användas till en spetssjal. Jag hade redan 50 gram spunna, och har nu jobbat mig igenom ungefär hälften av de resterande 50 grammen. Det tar tiiid... Och snart är det dags att tvinna. Jag vill helst göra även det på min tibetanska slända, men jag vet inte riktigt hur det skall gå till. Jag tycker att det är väldigt svårt att sätta fart på sländan åt andra hållet. Någon som har några tips?

Ishbel

2010-06-18T18:52:00.002+02:00

Även om jag inte har bloggat så mycket på sistone så stickar jag fortfarande. Min utmaning med att jag inte skall ha några UFO:n när året är slut är så gott som klar. Det mesta gammalt jag haft liggande i skåpen är nu borta. Det mesta har försvunnit genom att jag repat upp dem. Stickningar som inte blivit riktigt bra, och därför inte heller färdiga. Men som jag inte nänts göra mig av med. Nu är de borta i alla fall, och det känns bara skönt. Kvar är en halvfärdig tvåändsstickad vante som jag är jättenöjd med men ännu inte riktigt orkat ta tag i att göra färdig, och ett par vantar som jag behöver mer garn till. Dessvärre har just den färgen utgått ur sortimentet, så risken är stor att de också får bli krulliga nystan igen. Nu består snarast utmaningen i att hålla det såhär. Att inte påbörja fler projekt än jag hinner avsluta. Ett par olika stickningar på gång måste man ju ha, för olika tillfällen. Men de ska inte bli liggande.

Jag har faktiskt avslutat ett par projekt genom att sticka färdigt dem också. Ett av dem är en Ishbel, stickad i ett av mina allra första handspunna garner som jag hittade i gömmorna.

Mönster: Ishbel, av Ysolda. Jag stickade den lilla storleken.
Garn: Handspunnen corriedale
Stickor: 4,5 mm

Idag har jag också börjat fundera över vad det ska bli för stickning som får följa med mig på semestern. Det lutar åt att det blir en Monday Morning Cardigan, i det här ljuvliga garnet.

Färgorgier

2010-06-15T15:27:00.000+02:00

Min helg har ägnats åt färg. I söndags blev det en heldag med växtfärgning vid B's kolonilott tillsammans med stickvännerna. Vi hade fantastiskt roligt och många fina färger blev det.

Vackra garnhärvor på grinden när vi kom

Vi färgade med både gula och röda lökskal, krapp, spindelskivling, valnöt och vägglav.

Så här vackert blev resultatet.

Men inte nog med detta. I fredags tjuvstartade B, A och jag med att indigofärga. Blått, blått, blått! Å, vad kul vi hade!

Garnet i färgbadet. Det var grönt när det kom upp ur byttan, men omvandlades snabbt till en härlig blå när det kom ikontakt med luften.

Mycket blått blev det.

Utlottning hos Viffla

2010-04-24T17:03:00.000+02:00

Hos Viffla kan man vinna sländor, om man har tur. Det brukar jag inte ha, men försöka måste man ju. Jag älskar ju sländor och de här är otroligt vackra.

Påfågelsjal

2010-02-26T16:43:00.000+01:00

Nu är påfågelsjalen klar! Påbörjade den sommaren 2007, men kom inte långt innan den hamnade någonstans långt ner i gömmorna. Plockade upp den igen häromveckan, och den fick bli mitt OS-projekt, även om jag trodde att det skulle bli svårt att hinna med den på så kort tid. Men efter mycket intensivt stickande ihop med skidåkarna på tv så är den äntligen färdig. Jag är jättenöjd!

Mönster: Peacock Feathers Shawl

Stickor: 3,5 mm

Garn: Jaggerspun Zephyr i färgen Juniper, 85g

Färdiga saker

2010-02-21T11:00:00.001+01:00

Det går framåt med rensningen i högen av UFOn och WIPs. Av de 15 jag hade när jag började är nu bara 10 kvar. Tre projekt är färdiga, och två har blivit krulliga nystan igen.

Mönster: Bainbridge Scarf. Jag gjorde en rätstickad variant där jag gjorde en provisorisk uppläggning, stickade på tvären och sen sydde ihop med maskstygn.

Garn: Handspunnen merino/angora.

Stickor: 3,5 mm

Jag ville ha det här garnet runt halsen, men med bara 50 gram garn blir det ju inte så mycket. Men jag tycker att den här konstruktionen är riktigt smart. Och mjukt och gosigt blev det.

Ett gammalt UFO. Jag påbörjade det här halsbandet i våras när Tålamodspåsen hade en liten kurs i pärlvirkning. Det gick fort framåt och jag kom en bra bit över halvvägs innan jag helt kom av mig när tråden jag virkade med gick av. Men nu är det i alla fall klart och jag tycker att det blev riktigt bra.

Virkat med en tunn bomullstråd, virknål nummer 14 och tjeckiska rocaillepärlor storlek 12/0. 5 pärlor per varv är det.

Mönster: Citron

Garn: Östergötlands pälsull, olivgrönt.

Stickor: 3,25 mm

Som alla andra så har även jag stickat en citron. En praktisk föreläsningsstickning får jag säga. I det tunna garn jag valde blev det till att göra två extra sektionen, vilket ledde till att det blev dubbelt så många maskor att sticka. Varven var långa, och extremt tråkiga på slutet...

Jag har även repat upp två stickningar. Det är Mystery Stole 3/Swan Lake och Spring Shawl Surprise/Mother Earth Shawl. Jag har insett att mysteriestickningar inte är något för mig. Jag hinner aldrig med i det tempo ledtrådarna kommer, och när jag ser vad andra har gjort så visar det sig nästan alltid att jag inte gillar mönstret. Så i fortsättningen skall jag veta vad det är jag börjar sticka. Hur som helst så tar dt väldigt mycket emot att repa upp alla de där timmarnas arbete jag har lagt ner på dem. Men eftersom jag vet att det är betydligt fler timmar kvar innan de är färdiga och att jag inte är så intresserad av resultatet så var det bara att bita i det sura äpplet. Det är i alla fall skönt att ha fattat beslutet och gjort det tycker jag. De här två har legat i skåpet länge och gett mig dåligt samvete för att jag vetat att jag aldrig skulle orka göra dem klart.

Fram ur skåpet kom ytterligare en spetsstickning. Det här är Peacock Feathers Shawl, som jag påbörjade för en halv evighet sedan. Den här har jag inga planer på att repa upp. Jag älskar det här mönstret och jag vet inte alls varför den blev ett UFO. Men nu har jag kommit igång ordentligt med den i alla fall, och den har blivit mer än dubbelt så stor sen jag fick fram den ur skåpet. Så snart kanske den också kan bli färdig.

Att bestiga Mount Everest

2010-02-04T16:51:00.006+01:00

Häromdagen när jag surfade runt på Ravelry hittade jag gruppen Knitting Everest. Det är en grupp som går ut på att man skall anta en utmaning och genomföra den under 2010. Vilken utmaning man vill ta sig an väljer man själv, men meningen är att det skall vara ett högt satt mål. Jag har gått med in gruppen med ett mål jag har funderat på ett tag:

När 2010 är slut skall jag inte längre ha några UFON!

Det betyder att alla projekt som ligger i gömmorna skall letas fram och avslutas, på ett eller annat sätt. Ett sätt kan ju vara att repa upp dem också. Och nya projekt får inte bli nya UFOn. Tanken är att när året är slut skall jag ha gjort mig av med alla dåliga samveten som bara får mig att må dåligt, och endast ha ett par tre pågående projekt. Pågående projekt som verkligen är pågående...

Jag har inga jättemängder med påbörjade saker liggande. Bland mina projekt på Ravelry har jag listat 11, och det finns några som inte är inlagda där heller. De är kanske 15-16 totalt, men mer än så är det inte. Så det borde inte vara någon omöjlighet att hinna göra klart allt under året. Den stora utmaningen kommer snarast att ligga i att inte påbörja en massa nytt, som jag tappar intresset för halvvägs för att jag hittat ytterligare något som verkar så mycket roligare. Önska mig lycka till :)

Årets första FO

2010-01-22T13:37:00.003+01:00

Så var årets första stickprojekt klart. Det är en Morning Surf Scarf, och jag är verkligen jättenöjd med den här. Jag såg det här mönstret framför mig när jag spann garnet och det blev verkligen lyckat. Garnet är tvåtrådig bambu spunnet på en av mina nyaste sländor, en lätt Boshworth midi. Bambu var en trevlig bekantskap. Lite samma svala känsla som lin, men mycket mjukare.

Så har jag ägnat lite tid åt att spinna också.

Överst till vänster 233 gram och 312 meter Wensleydale/Silke, WPI 13. Det är två trådar Wenseydale och en tråd silke. Det här blev ett riktigt härligt garn, men ganska så kompakt. Jag tror att det är ganska slitstarkt och tänker mig ett par vantar i det här garnet. Tycket att färgerna blandar sig väldigt fint utan att det blir allt för randigt.

Nästa garn är nog det mjukaste jag någonsin spunnit. Det är merino/angora, sländspunnet. 50 gram och 172 meter, 3-trådigt, WPI 18. Det har helt ljuvliga turkosa nyanser som tyvärr inte kommer kram på bilden. Jag älskar det här garnet och tänker mig att göra något att ha runt halsen av det. Något så här mjukt vill man ha nära huden.

Längst ner är det 100 gram och 180 meter alpacka. Det här var ett gammalt påbörjat projekt som stod i skåpet och som jag äntligen tog mig tid att spinna färdigt. Det här var mitt första försök att spinna alpacka och när jag spann kändes det inte som att det blev något bra, men när jag väl härvat upp det så blev det helt ok ändå. Men att spinna alpacka blir nog inte någon favorit. Ingenting går upp mot ull...

Och så sist är det 20 gram och 75 meter silke, resterna från Wensleydale/silke-härvan ovan, som kom med på bilden bara för att fylla ut den lite.

Jag är jätteglad att jag kommit igång att spinna lite igen. Spinnrocken har stått allt för orörd på sistone. Nackdelen med att jag hittat tillbaka på den är att det snurrar allt för många idéer på spinnprojekt i huvudet och det finns så lite tid.

2009

2010-01-07T13:45:00.003+01:00

Så här i början på ett nytt år verkar många ge sig till att sammanfatta det förra och sätta mål för det nya. Så ska även jag göra.

2009 var inget stort stickår för min del. Det fanns allt för lite tid att sticka, och lusten har inte heller alltid funnits där. Det blev bara 4 avslutade projekt under förra året. Några fler ligger påbörjade, men de tar vi 2010 istället.

De första tre av årets stickade projekt blev dessutom klara väldigt tidigt förra året. Och det sista, Ishbel beret, stickade jag till min mor nu under mellandagarna.

Min ambition på stickfronten för 2010 blir att ha ett bättre stickår än 2009, och att avsluta fler projekt. Det borde inte bli så svårt...

Jag har inte heller spunnit alls så mycket som jag skulle önskat under 2009. Framförallt under hösten har spinnrock och sländor varit så gott som orörda. Men det har i alla fall blivit mer spunnet än stickat under förra året. Svea spinnargilles spinncirkel har varit en höjdpunkt, även om jag inte hunnit göra alla övningarna.

Spinnmålen för 2010 blir att försöka hinna med alla övningarna i årets spinncirkel. Och förra året började jag med att skriva ett långt inlägg om att jag ville lära mig "long draw". Det blev det inte mycket med det då, så jag gör ett nytt försök på det projektet i år. Och, kanske mer som en dröm än som ett mål, vill jag öva mer på att färga och blanda färger, men jag vet inte riktigt var jag skall hitta den tiden. Jag hoppas i alla fall på ett kreativt 2010.

Jag fryser!

2009-10-03T13:00:00.003+02:00

Nu är det höst på riktigt. Kallt, klart, härligt! Men, jag fryser. Det är nämligen så att mina katter älskar att vara på balkongen. Och de älskar att kunna gå ut och in som de vill, vilket jag gärna vill låta dem göra. Det betyder att jag fortfarande har ett fönster öppet, dygnet runt, vilket gör att det blir lite smått kyligt inne hos mig. Framförallt golvet blir iskallt, och således blir även mina fötter iskalla. För att råda bot på det hade jag tänkt sticka mig ett par tofflor.

För en liten tid sedan spann jag ett kabeltvinnat garn som en del i Svea Spinnargilles spinncirkel. Mer om det kan ni läsa här. Tanken när jag spann det har garnet var att jag skulle använda det till Ysoldas Gown-up Booties. Men efter att ha kikat lite på Ravelry så har jag konstaterat att de är väldigt snygga när de står

för sig själva, men på foten verkar de inte sitta särskilt bra. Så nu behöver jag en ny plan.

Jag har kikat runt lite och försökt hitta ett bra mönster men har inte riktigt lyckats. De bästa alternativen jag har hittat är

Toestis Garter/Rib Slippers - rätt ok. Men skrivet för ett tunnare garn än mitt.

Crochet slippers in Eskimo - Ganska snygga tycker jag. Men virka? Jag? Så är eskimo betydligt tjockare än mitt garn, och dessutom äter väl virkning rätt så mycket garn? Jag tvivlar på att mitt räcker.

Är inte riktigt nöjd med något av mina förslag, så nu behöver jag hjälp. Är det någon som sitter på ett bra mönster på ett par tofflor som ni vill tipsa mig om? Jag har 130 gram och 130 meter kabeltvinnat merinogarn, WPI 8-9 som vill värma mina fötter. Och med tanke på allt jobb jag lagt ner på garnet så vill jag inte ha ett par filtade tofflor, utan vill visa upp det som det är. Någon som har något förslag? Annars får jag väl hitta på något eget helt enkelt.

Höst och nya projekt

2009-09-09T14:45:00.004+02:00

Hösten är här! Min favoritårstid. Jag älskar verkligen höstens härliga klara luft, vackra färger och lite kyliga temperatur. Så härligt att kunna gå ut utan att bli för varm, och istället få dra på sig en skön ylletröja. Med hösten började ju dock även skolan, vilket jag kanske inte sett fram emot riktigt lika mycket. Efter bara en vecka med föreläsningar känns det redan som om sommarlovet inte har existerat. Men det känns ändå rätt ok, och det är skönt med lite fasta rutiner i livet igen. Föreläsningar betyder även sticktid, då jag har svårt att hålla mig vaken om jag inte har något att sysselsätta händerna med. Den här veckan har det varit en ärm till min Tangled Yoke Cardigan som vuxit lite under föreläsningarna.

Jag började även på en ny stickning häromdagen. Det är Ysolda Teagues Vivian. Det är dock inte någon föreläsningsvänlig stickning. På föreläsningar behöver jag tråkig slätstickning för att jag ska lyckas hålla koncentrationen på föreläsaren och inte stickningen, vilket ju känns som en förutsättning för att det ska vara meningsfullt att vara där. I Vivian händer det allt för mycket. Men det är en otroligt rolig stickning och när jag plockar upp den har jag svårt att lägga den ifrån mig för att det händer så mycket hela tiden. Mönstret är otroligt välskrivet och jag är fascinerad över snyggt Ysolda har lagt in ökningar/minskningar för midjan i flätmönstet. Jag ser fram emot att använda den här koftan i vinter. Bara den nu inte blir för liten. jag tycker alltid jag lyckas göra för stora tröjor, så den här gången gick jag ner lite i storlek. Jag hoppas att den räcker till ändå.

Idag när jag kom hem hittade jag ett litet mjukt paket i brevlådan. Paket innehöll ull. Det är Tina som dragit igång Spinspirations fiberklubb igen, och naturligtvis är jag med den här gången också. Temat den här gången är "Himlen", och första färgen ut är "Åska". Vilken lyckträff! Tack Tina! Precis mina färger med kallt blått och grått. Och det är helt klart en åskgråblålila himmel jag ser när jag tittar på ullen. Klart bästa färgen hittills i månadsklubben, tillsammans med "Röda havet" och "Östersjön". Det här tror jag bestämt ska bli en mössa till mig. En Gretel kanske.

Rysk leksak

2009-08-11T22:24:00.005+02:00

Känner mig alldeles euforisk idag och blev motiverad att ägna mina alldeles övergivna blogg en liten tanke igen. Orsaken till euforin har förvisso inget alls med hantverk att göra utan kommer sig av ett alldeles ovanligt härligt cykelpass. 8 underbara mil alldeles ensam på vägarna runt Uppsala, i perfekt träningsväder, där allt bara flöt på och kändes hur lätt som helst. Och en kvart efter att jag kom hem från min 3-timmars cykeltur började det regna. Ibland har man tur med vädret. Men inte var det cykling den här bloggen skulle handla om, även om det idag fick fungera som allmän inspiration för att faktiskt skriva något här.

Min sommar har varit olyckligt befriad från det mesta vad hantverk heter. Jag trodde som vanligt att jag skulle hinna så mycket när jag blev ledig från skolan, och som vanligt hade jag så fel, så fel. Nu skulle ju tiden ägnas både åt att jobba, och att plugga lite vid sidan om. Och därtill tro att jag skulle ha gott om tid till både träning och hantverk. Jag är nog lite naiv...

Men jag har i alla fall inhandlat mig en liten leksak. En ny slända nämligen. En rysk slända närmare bestämt. Jag blev nästan lite förskräckt när jag fick se den. Den ser inte ut som något man kan åstadkomma garn med. Men efter lite övning så blir det faktiskt något garnlikt resultat. Den fantastiskt fula skålen jag använder är ett loppisfynd för hela 5 kronor, och den fungerar faktiskt väldigt bra att spinna i.

En rysk slända är en typ av stöd slända. Alltså inte en slända som hänger fritt i luften, som de jag brukar använda, utan en man snurrar stödd i en lite skål. Att sländan hela tiden är stödd mot marken innebär att det inte blir någon stor påfrestning för det nyspunna garnet och det ska med övning gå att spinna riktigt tunt garn på den här. Traditionellt har de använts till att spinna garn till de klassiska Orenburg-sjalarna. Spindelvävstunna sjalar med massor av spetsmönster som ska kunna dras genom en vigselring. Garnet till dessa spanns av ull från Orenburg-geten, som om jag har förstått saken rätt är i princip samma sak som kashmir, fast geten bor i Orenburg-området istället. Man tvinnade sedan kashmir-tråden med en tr

åd silke och stickade de här fantastiska sjalarna. Sättet att tvinna med en ryska slända är också lite annorlunda mot vad man brukar göra. Man tar nämligen de två trådarna och lindar dem tillsammans på sländan. Sedan tvinnar man dem tillsammans medan man tar av garnet från sländan och nystar ett litet nystan som man har i handen. Jag har redan insett att jag nog behöver en slända till så man slipper nysta av det tunna ömtåliga garnet från den första sländan för att sedan linda tillbaka det tillsammans med silketråden, utan kan linda direkt från en slända till en annan.

Att läsa sig den här tekniken visade sig inte vara helt lätt (vad hade jag väntat mig...). Här får man verkligen öva på "long draw". Efter lite övande med merino och alpacka ville jag prova med riktigt kortfibrig ull. Sländan är ju gjord för att spinna kashmir, och den har ju väldigt korta fibrer. Kashmir har jag än så länge inte i mitt ullager, även om jag nu blivit väldigt sugen på att köpa, så jag rotade fram lite angora. Vit, fluffig, kort kaninull. Det visade sig vara betydligt lättare att spinna angora än merino på den här sländan, och även om det krävs mycket övning innan jag kan spinna en jämn fin tråd, så börjar det i alla fall arta sig. Jag har också märkt att det spela stor roll hur ullen är preparerad. Att spinna direkt från topsbandet tyckte jag inte fingerade alls bra. Ullen är för lillplattad och kompakt och flyter inte ut så smidigt. Bäst har hittills fungerat att karda ullen lite lätt och spinna från "rolags". Jag misstänker dock att mina kardor inte riktigt är täta nog för att karda angora bra, och det märks på resulta

tet. Eller så försöker jag bara skylla på det, när det egentligen är jag som usel på att karda. När allt fungerar bra och ullen är välpreparerad känns det i alla fall som om man har smör i handen och det bara flyter ut en tunn fin tråd alldeles av sig självt. Nästan magiskt. För det mesta så känns det inte riktigt så dock...

Här är i alla fall min första lilla provhärva. 1 tråd angora och 1 tråd silke, ca 32 WPI. Inte så jämnt som jag skulle vilja, och jag behöver verkligen ha mer tvist i angoratråden. Den går av nästan bara man tittar på den. Men jag är ändå väldigt förtjust i min lilla härva, och den är bland det mjukaste jag någonsin känt på! Jag är väldigt sugen på att spinna tillräckligt med sådant här garn för att det åtminstone ska räcka till en liten spetshalsduk. Det känns lite som ett evighetsprojekt för det går minsann inte fort att spinna, men det kan det väl vara värt. Bäst av allt tycker jag nästan är att man kan sitta lätt tillbakalutad i soffan med sländan i knät och spinna. Avslappning :)

Blåmesgarn

2009-04-10T16:27:00.004+02:00

Jag har haft en period då inspirationen till några som helst kreativa projekt har varit väldigt låg, därav tystnaden här. Eller, egentligen har jag haft massa inspiration. Det är bara det att jag inte varit lockad av något av alla mina pågående projekt. Och eftersom jag tycker att ajg har så många pågående projekt att jag borde avsluta lite innan jag börjar på något nytt så har jag istället inte gjort något alls. Så kan vi ju inte ha det. Så de senaste dagarna har jag suttit lite vid spinnrocken, och spunnit ett helt nytt projekt. Det är "Blåmes" som kom i Spinspirations månadsklubb för ett tag sedan. Masham-ull var ny för mig och det var en trevlig bekantskap. Långa, långa fibrer som nästan spann sig själva. Jag kedjetvinnade för att behålla färgsektionerna intakta. Och inser åter igen att jag behöver öva på det där med att kedjetvinna. Det blir inte riktigt bra. Hur kan något som är så enkelt på sländan bli så besvärligt på spinnrocken kan man undra. Men garnet blev i alla fall helt ok, och ska nog gå att använda.

Jag har ända sen jag fick den här ullen tänkt sockor. Men jag har spunnit ett ganska kompakt garn. Jag fick bara 200 meter tretrådigt garn på 100 gram, trots att garnet är ganska tunt, och jag tvivlar på att det kommer att räcke till ett par strumpor, ens till mina små fötter. Så jag har spunnit lite vit masham också, och jag hoppas att det ska räcka om jag kompletterar med den.

Paketdag

2009-02-13T16:29:00.005+01:00

Idag var det mycket trevligt att komma hem och kika i brevlådan. Två paket till mig :) Ett från Spinspiration och ett från Adlibris.

Den fina blå bambun har jag sneglat på länge. Den är så vackert färgad, och jag har aldrig provat att spinna bambu. Och när de nu dessutom fanns Spindolyn-sländor igen så kunde jag inte låta bli att beställa. Jag har redan hunnit provspinna Spindolyn lite, och det är ju helt klart lite annorlunda mot en hängande slända som jag är van vid. Men med lite övning ska det nog gå det med. Kul är det i alla fall.

I paketet från Adlibris låg den alldeles nyukommna boken "The Intentional Spinner - a holistic approach to making yarn" av Judith MacKenzie McCuin. Jag har bara hunnit bläddra lite i den, men den ser mycket lovande ut. Jag tror det är en bok jag kommer lusläsa från pärm till pärm.

Spinnadnet till uggletröjan går framåt, sakta men säkert. Har nu fyllt två spolar. En till så ska jag tvinna :) Det här nog första gången jag verkligen utnyttjar att Majacrafts spolar är så stora. 190 gram garn har jag fått på på varje spole. Nu skulle det inte vara fel med deras stora tvinningsvinge och spole också... Men jag måste försöka få stopp på mitt shoppinggalna pekfinger.

Uggledrömmar

2009-02-05T10:54:00.003+01:00

Jag fortsätter att drömma om min handspunna tröja. En med ugglor på ska det bli. Jag har varit kär i den här tröjan sen jag såg den på Ravelry i höstas, och nu finns mönstret här.

Jag har kommit ett steg på vägen och stickat en provlapp. Och konstaterat att mitt garn blir i det närmaste perfekt för det här mönstret. Nu tillbaks till spinnrocken för att spinna mer.

Fort och fel

2009-02-03T18:21:00.004+01:00

Att göra det man tycker är roligt är ännu roligare tillsammans med andra. I söndags var jag och träffade en hel massa andra spinnande människor på spinnargille i hemslöjdens lokaler i Uppsala. Trevligt värre. Och eftersom jag naturligtvis glömde kameran hemma så får ni ta mitt ord på att det var trevligt, helt utan bilder. Jag ägnade mig åt att spinna "Röda Havet" från Spinspirations månadsklubb, till ett tunt, tunt, tretrådigt garn. Så särskilt långt kom jag inte. Det tar tid att spinna tunt, och med så många att prata med blir det inte så effektivt heller.

När jag kom hem började jag fundera över stickning. Med en vecka full av föreläsningar framför mig, och så gott som färdig med min pågående föreläsningsstickning var jag i stort behov av en ny enkel stickning. Blicken föll på "Ishav", också den från Spinspirations månadsklubb.

Den sa till mig att den ville bli en dragspelsbasker. Och eftersom det inte var så mycket is i mitt ishav tyckte jag att det kunde passa tillsammans med vitt. Men inte hade jag något vitt garn att använda tillsammans med Ishav i garnlagret. Jag bestämde mig snabbt för att det inte skulle ta så lång tid att spinna lite, så jag tog fram lite vit BFL och satte igång.

Resultatet blev bra. Det var bara det att jag hade alldeles för bråttom för att se till att det blev likadant som Ishav, vilket resulterade i att is-garnet blev betydligt tjockare än havet, och efter lite provstickande insåg jag att de inte alls skulle gå att använda tillsammans. Resultatet av det hela blev att jag lade upp till en Tangled Yoke Cardigan, i Silke Tweed från lagret. Av detta kan man ju i alla fall hoppas att jag lärde mig att saker och ting sällan blir bra när man skyndar, och Ishav får bli något annat, någon annan gång.

π-bilder

2009-02-01T00:00:00.004+01:00

Nu är π färdigblockad. Jag låter bilderna tala för sig själva och nöjer mig med att säga att jag är supernöjd!

Mönster: Pi shawl ur "Knitters Almanac" av Elizabeth Zimmermann.

Stickor: 5mm

Garn: Plötu Lopi. 6 plattor gick det åt.

Stor blev den. Den är drygt 2 meter i diameter, precis som jag ville.

Nu återstår bara att krypa upp i soffhörnet och mysa under min jättefilt :)

Spinnfunderingar

2009-01-31T12:46:00.008+01:00

När jag får ull i mina händer så talar ullen ofta till mig. Den säger med en gång vad den vill bli i form av något stickat. Jag har den där bilden i mitt huvud hela vägen när spinner. Men det blir sällan riktigt sådär som jag vill. Jag spinner det mesta på precis samma sätt, och jag kan möjligen variera tjockleken lite, eller om det ska bli två- eller tretrådigt garn. Och ullen bestämmer det mesta. Inte jag. Det hade jag tänkt försöka ändra på och jag har experimenterat lite.

Jag spinner för det mesta ganska kompakta garner, med "short draw". Det var så jag först lyckades få till något som liknade garn, och sen har jag fastnat där. Nu har jag istället försökt lära mig "long draw" för att få till ett lite luftigare garn. Jag har tittat hur många gånger som helst på den här filmsnutten, och kan inte annat än njuta av den. Den är som poesi. De ser så ljuvligt lätt ut. Ullen bara flyter fram genom hennes händer utan att hon ser ut att göra någonting. Det är helt enkelt fantastiskt.

Det är dock inte lika enkelt som det ser ut. Hur jag än försöker får jag inte till det. Det närmsta jag kommer är någon variant av "supported long draw" där jag håller emot med högerhanden framme vid tenöppningen. Annars lyckas jag bara linda av det redan spunna garnet från spolen igen. Och inte blir det jämnt och snyggt det jag gör inte. men jag antar att övning ger färdighet.

Garnet här nedanför är 3-trådig BFL, spunnet med "supported long draw" från topsband "from the fold". Tanken var som sagt att det skulle blir ett lite lättare och fluffigare garn av det, men det kan jag inte påstå att det blev. Det är istället väldigt ojämnt och väldigt kompakt och väldigt övertvinnat. Jag gissar att mycket av det kompakta kommer från att jag tvinnat för mycket.

Nästa lilla minhärva är också BFL, 2-trådigt den här gången. Också spunnen med "supported long draw" men denna gång kardade jag fibrerna först, och nu blev det ett fortfarande väldigt ojämnt, men väldigt lätt och fluffigt garn. Mycket mer det jag var ute efter. Det här kan jag tänka mig att sticka en gosig mössa i.

Och så har jag för första gången tänkt ge mig på att spinna till en tröja, och det här är första provhärvan till den. Det är grå shetlandsull, 3-trådigt, och här har jag spunnit "short draw" men kämpat mot reflexen att hela tiden låta fingrarna löpa över det nyspunna garnet för att jämna ut det, utan försökt behålla så mycket luft i det som möjligt. Det såg inte så bra ut direkt från spinnrocken, men efter ett varmt bad fluffade det upp sig rejält och blev faktiskt jättebra. Jag är väldigt nöjd. Nu återstår att se om det blev lagom tjockt också. Mönster är skrivet för garn som är "Bulky, 7WPI", och det här är 7-8 WPI ungefär, närmre åtta än sju. Nu väntar jag otåligt på att mina beställda stickor ska komma så att jag kan sticka provlapp med det. För hur konstigt det än låter så fanns bland alla mina stickor inte en enda större än 5mm. Det är väl bara att inse att jag gillar små stickor...

Mitt bland mina planer att lära mig spinna mer som jag vill, och inte som ullen vill annonserade Tina om Spinncirkel 2009, som på beställning. vad passar väl bättre än att vara med där? Det ska bli jättespännande att prova olika tekniker tillsammans med andra under året, och jag hoppas på att lära mig massor. Första temat är att spinna entrådiga garner med lite snodd. Det blir en liten utmaning för mig som aldrig spinner entrådigt annars. På sistone har jag helt snöat in på att spinna tretrådigt. Kanske ska februariullen från Spinspirations månadsklubb bli ett lösspunnet entrågigt garn? Den här omgången av fiberklubben har temat "Svenska fåglar", och det passar ju en fågelskådare som mig alldeles utmärkt. Och Tina har verkligen lyckats med första färgningen i alla fall. Jag tänkte Blåmes direkt när jag såg ullen, innan jag tittat på den medföljande lappen.

Och Pi-filten ligger nu utspänd och torkar. Det var inte helt lätta att hitta yta nog att nåla upp den. Jag fick använda båda madrasserna från mina extrasängar, samt plocka bäddmadrassen ur min egen säng för att lyckas. Nu har jag krupit omkring ett par timmar på golvet och nålat. Varenda knappnål jag äger har jag använt, och det är nog inte tillräckligt ändå. kanten kommer bli lite vågig. Men jag tror det blir snyggt ändå. Det är konstigt det där med vilken tid det tar att blocka. Jag tror alltid att att jag ska lyckas nåla på en kvart eller så, men det har ju än så länge aldrig hänt att jag lyckas med det. Men nu är det gjort i alla fall, och snart ska jag bjuda på bilder på en helt färdig Pi. Jag längtar!

(Är det förresten någon som kan översätta alla engelska spinntermer åt mig? Jag gillar inte att blanda svenska och engelska, men jag vet ju inte vad sakerna heter på svenska...)

Äntligen en färdig π

2009-01-29T23:11:00.005+01:00

Äntligen är min Pi-filt färdig! Den har inte varit så rolig på sistone direkt, men nu är den i alla fall klar. Jag har stickat mycket på den den sista tiden, och har försummat en del annat (läs plugga) för att jag ville bli färdig med den. Och jag är i alla fall ganska nöjd med slutresultatet. Nu ska jag bara klura ut hur jag ska lyckas blocka eländet också :-P Jag tror att den blir mycket snyggare när det också är gjort.

(Ber så mycket om ursäkt för den usla bilden. Men vinterns ickeljus och en allt för hjälpsam Molly gjorde det smått omöjligt att ta vettiga bilder. Hoppas på att få till något bättre när den är blockad och klar)

Jag hade räknat noga för att se hur stor jag kunde göra den för att min ull skulle räcka. Men nog trodde jag att jag hade lite större marginaler än så här. Det här är vad som blev över. Jag är mycket tacksam att det inte fattades tre centimeter på kanten när ullen var slut.

Och så har jag fått en utmärkelse av Ulricha. Tusen tack snälla du. Jag väljer att skicka den vidare till Ylva, som är en av de mest kreativa människor jag känner.

Strumpsticksfodral

2009-01-25T17:34:00.004+01:00

Jag har tillbringat dagen vid symaskinen. Och jag har med all önskvärd tydlighet insett att jag inte är någon stjärna på det där med att sy. Ett strumpsticksfodral har jag knåpat ihop. Tanken var att det skulle gå rätt så kvickt, men jag har hållit på hela dagen. Och inte blir det lättare av att min symaskin trasslar ihop undertråden totalt varje gång man försöker sy lite långsamt. Full fart är det som gäller. Jag vet inte hur många gånger jag plockat isär maskinen och trasslat ut tråd. Nåja, resultatet blev i alla fall helt ok, och det ska bli trevligt med lite ordning på stickorna i fortsättningen.

Meningen var att mina rundstickor och KnitPicks-stickor skulle få fodral också, men det får allt vänta lite, tills jag får tid över. Nu är det hög tid att jag börjar ägna mig åt elkretsteknik istället.

En blå dag vid spinnrocken

2009-01-15T19:33:00.004+01:00

Nu har jag suttit nästan en heldag vid spinnrocken. Jag hittade en härlig fläta i mina gömmor, som jag köpte från Spinspiration i somras, men inte hunnit spinna. Och när jag hittade den förstod jag precis varför jag köpte den. Den är underbart vacker. Och garnet blev underbart det också. jag börjar verkligen komma överens med min Ros nu. Det här var första gången jag provade shetlandsull, och den seglade genast upp som en favorit. Underbar ull. Inte merinomjuk, men ändå skönt gosig, och samtidigt lite sträv ändå. Och med mycket mer karaktär. Jag är såld! En mössa ska det bli av det här. Vi får se om jag kan hålla mig och göra färdigt något annat först, eller om jag börjar redan i kväll.

Shetlandsull i färgen Ocean

100 gram och 318 meter

2-trådigt

12 WPI

Årets första FO

2009-01-13T21:36:00.011+01:00

Årets första projekt, en mössa, är färdigt! Det har den faktiskt varit färdigt i en hel vecka eller så, och jag har redan bloggat om den annorstädes. Men eftersom jag är så nöjd med resultatet tänkte jag att jag vill visa upp den här också. Det var en snabb stickning gjord på ett par kvällar bara. Pappa fick välja mönster och så stickade jag. Och så här fin blev han!

Mönster: Armando Hat (ravelry)

Garn: Handspunnet. BFL i färgen Östersjön från Spinspirations månadsklubb november 2008. 3-trådigt.

Stickor: 5,5mm

Annars har jag på sistone stickat rätt så troget på mitt evighetsprojekt, Pi-filten. Jag har just gjort sista ökningsvarvet och nu har jag det näst intill oändliga 1150 maskor på stickan. Det tar lång tid att sticka ett varv nu. Det är inte så lätt att visa upp den här. Den är mest ett stort bylte. Men Molly visar snällt hur skönt det är att ligga i den medan matte stickar. Tyvärr är hon lite väl hjälpsam ibland, och Plötu lopi är lite för ömtåligt för katthjälp.

Och så har jag fått en utmärkelse. Tack snälla Teskedsmamman för den.

"Dessa utsedda bloggar är osedvanligt charmerande och söta, inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Syftet är att sprida vänskap. Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar, ju mer utmärkelsen sprider sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!!"

Jag skickar utmärkelsen vidare till tre av de bloggar som inspirerar mig allra mest. Ulltopia, Garntrollet och Stickfrossa.

Höstvantar

2008-10-26T18:12:00.006+01:00

Äntligen är tentaperioden över, och jag har haft en hel dag ledigt! I morgon kör de nya kurserna igång. Men mitt i all tentastress tog jag mig en heldag ledigt och pysslade bara med sådant jag tycker om. Det resulterade i ett par färdiga vantar.

Jag påbörjade de här vantarna för länge sedan. Förra vintern tror jag det var. Och som vanlig när det gäller mig och saker som ska tillverkas i par, så blev bara ena halvan av paret klar. Men så blev det höst igen, och jag har av någon anledning väldig brist på vantar. Så då var det bar att sticka färdigt den andra också. Fast det har varit ont om sticktid den här hösten så jag har fått frysa ett tag. Men nu är de i alla fall äntligen klara, och jag är väldigt nöjd.

Mönster: Vanalinn Gloves ur "A Gathering of Lace"

Stickor: 2mm

Garn: Drops alpaca

Dessutom har jag lekt lite till med min fina spinnrock. Ulricha undrade var jag har köpt den. Det har jag gjort Designscape Art & Crafts. Jag velade länge, för egentligen ville jag handla från vår svenska återförsljare av Majacraft. Men när det trots den långa resan blev två tusenlappar billigare att handla från Nya Zealand kunde jag inte riktigt motivera för mina budget varför jag skulle handla i Sverige. Tyvärr.

Resultatet av lekstunden den här gången blev väl kanske inte riktigt som jag tänkt mig. Vi är inte riktigt överens än, Rosen och jag, men det går bättre och bättre. Vem var det egentligen som sa att det är lättare att tvinna på spinnrock än på slända? Jag håller i alla fall inte med..

Det är Avundsjuk från Spinspirations månadsklubb, som jag fick någongång i somras som nu har blivit garn.

Min Ros

2008-10-16T19:58:00.005+02:00

Till att börja med vill jag tacka för alla jättesnälla kommentarer om min Baby Surprise Jacket. Jag blir verkligen glad!

Anna har klagat på att jag inte berättat något om paketet jag skrev om i förra inlägget. Det beror på att mitt liv just nu mest består av skolböcker och väldigt lite av att sticka och spinna, tyvärr. Men här kommer i alla fall en liten rapport.

Paketet innehöll alltså en spinnrock. En Majacraft Rose. En mycket vacker liten spinnrock, som jag tyvärr inte hunnit använda alls så mycket som jag skulle önska. Men än så länge är jag i alla fall stormförtjust. Jag har aldrig spunnit på spinnrock tidigare så jag har ju inte så mycket att jämföra med, men hon är så lättrampad och spinner så mjukt. Men vad svårt det är! Jag har verkligen ingen kontroll alls på hur det ska bli. Men som vanligt är det väl övning som gäller. Och vad fort det går att spinna på rock jämfört med på slända. Jag är alldeles förbluffad.

Trots att det går så mycket fortare har det dock bara hunnit bli en härva garn än så länge. Och den är ju långt ifrån perfekt, men som första försök kan man väl inte vänta sig så mycket annat. Mer är på gång. Efter tentorna...

Så måste jag visa den underbara ull jag fick i brevlådan förra veckan. Den nya omgången av Spinspirations månadsklubb. Denna gång är temat Hav, och första månaden är det Röda havet som är inspiration till färgen. och vilka färger sedan. Det bara skriker Emmy om den här ullen. Verkligen en fullträff Tina. Särskilt de lite dovare rosaröda och gråblå nyanserna. Jag tänker vantar när jag ser den här ullen.

Upprensning

2008-09-10T11:07:00.004+02:00

Efter insikten av hur många stickprojekt jag har på gång har jag börjat rensa lite i den högen.
Först så har jag stickat färdigt min Baby Surprise Jacket. Jag är verkligen förtjust i mönstret. Man stickar och stickar på något oformligt stycket. Sen viker man lite och vips så har man en söt bebiskofta. Och det var ett perfekt mönster till mitt garn tycker jag. Väldigt nöjd med resultatet blev jag. Fast den är liten. Väldigt liten. Undrar om det finns så små bebisar.

Mönster: Elizabeth Zimmermann's Baby Surprise jacket, Spun Out #1
Garn: Handspunnet av Spinspirations månadsklubb juni, corriedale i färgen "glad". Tretrådigt, kjedjetvinnat. Det gick åt ca 50 gram och 200 meter.
Stickor: 3mm

Därutöver har jag rensat bort ytterligare fyra projekt ur högen. På enklast tänkbara vis, genom att repa upp. Framför allt har jag repat upp min "lurv-tröja". Må denna hemska skapelse försvinna in i glömskan. Garnet ska jag skänka till min mors dagisbarn. Hoppas de får större glädje av det.
Sen har jag repat upp samtliga strumpor i högen. Jag gillar inte att sticka strumpor, och stickning ska vara roligt. Men det tog emot att repa upp Bayerische socks. De är nog de vackraste strumpor jag vet. Egentligen.
Så nu är det bara tio projekt kvar i högen. Det är ju nästan ingenting alls...

Men nu blir det nog en liten paus i UFO-stickandet. Jag har nämligen just hämtat ett stort paket som jag lär kunna sysselsätta mig med en god stund. Molly tycker att det är mins lika roligt som jag tycker och hjälper mig att packa upp.

Inventering

2008-08-30T21:41:00.006+02:00

Mitt i all flyttröra , när jag packade upp mina garner, bestämde jag mig för att det var dags att göra en liten inventering av vad jag egentligen har för pågående, och mindre pågående projekt i gömmorna. Det var faktiskt riktigt spännande. Positivt var att de faktiskt var något färre än jag trodde (Jag har väl missat några i något hörn...) Och att en del faktiskt kommit lite längre än ja trott. Negativt att de trots allt var lite för många, 15 stycken, och att jag nog borde rensa lite i högen innan jag ger mig på något av alla de projekt som står på min önskelista.

Vad hittade jag då? Jo...

En tvåändsstickad vante. Den är en del i Vi 2 i sommar. Den här stickade jag rätt intensivt på i någon vecka, tills OS kom ivägen och det blev OS-projekt för hela slanten. Att den ska bli färdig till 1 september, vilket var tidsramen för Vi 2 i sommar, det kan jag ju glömma. Dit är det ju bara två dagar. Men innan vintern är här så borde den ju kunna vara klar och dessutom få en make. Jag är i alla fall väldigt nöjd med resultatet såhär långt.

En vante med hålkrusmönster. Påbörjad på stickstämman på Hammarö förra sommaren och upprepad och omstartad ett otaligt antal gånger. Nu finns en nästan färdig vante som jag är riktigt nöjd med. Bara tummen som saknas. Men jag har konstaterat att mitt garn inte kommer att räcka till en vante nummer två så den kom av sig lite. Kan man köpa Peer Gynt någonstans i Uppsala, eller måste jag beställa mer garn någonstans på nätet?

Mera vante. Vanalinn Gloves ur "A gathering of lace". En vante är klar. Nummer två är påbörjad. Varför de här har blivit liggande kan jag inte förstå, för de är roliga att sticka och första vanten blev jättebra. Ett par lagom vantar till tidig höst tror jag att de blir i alla fall, så det är väl bara att se till att de blir färdiga tills dess.

Och en sista vante. Påbörjad i vintras. Det här var ett försök för mig att komma över min misstro mot min förmåga till flerfärgsstickning. Och det gick väl ganska bra måsta jag säga. Den är inte perfekt, men jag verkligen älska mönstret. Barför det tog stopp efter halva tummen vet jag inte. Men det vore ju trevligt om den kunde bli klar och få en make innan året är slut. På andra sidan är nämligen årtalet instickat, och det vore ju trevligt om båda vantarna kunde få samma årtal.

En liten Gansey-tröja. Påbörjad till en liten tjej i bekantskapskretsen. Men eftersom tröjan aldrig blev färdigt har hon hunnit växa ur den många gånger om. Och när nu mottagaren har blivit för stor så är ju motivationen att slutföra än mindre. Den är stickad efter eget huvud, och det var kanske där det gick fel.

En tröja från Garnstudio, stickad i Vienna på stickor nummer 8. Bara en liten snutt på ena ärmen kvar så är den klar att montera. Den här undrar jag varför jag började på över huvud taget. Jag ogillar garnet. Jag ogillar att sticka på stora stickor. Det är en ful modell, och jag kommer antagligen aldrig att använda den när den väl är klar. Om den nu blir det. Att repa upp är ju också ett sätt att avsluta ett projekt, även om det bär emot när 90% av stickningen är klar. Jag får fundera på saken.

Så har vi ett par udda sockor. Det första är ett garnstudiomönster, den andra är Pomatomus från Knitty. Den tredje är Bayeriche socks. Otroligt vacker. Jag skulle vilja ha en tröja med sådana små flätor i vridna maskor. Fast en sådan kommer jag aldrig att orka sticka. Frågan är vad göra med strumporna? Det känns så fel med udda strumpor. Men jag har kommit fram till att jag inte är särskilt förtjust i att sticka strumpor. Och inte heller i att använda mönstrade strumpor. Men någonstans inom mig så gnager det att man ska göra färdigt det man påbörjar. Jaja. Mer att fundera på.

I högen låg också ett gäng gaffelvirkade remsor. För ett par år sedan gjorde jag en enkel halsduk åt min mor, och fick hälften av remsorna jag gjort över. Tänkte då att jag skulle göra mig själv en likadan halsduk. Men hur roligt är det att göra samma projekt en gång till? Inte särskilt roligt. Så den ligger där den ligger.

Peacock Feathers Shawl är en fantastiskt vacker sjal. Varför den inte har kommit längre begriper jag inte, men färdig ska den bli i alla fall. Någon gång.

Mysteriestickningen Spring Shawl Surprice började i vintras och skulle vara klar till våren var det meningen. Jag hängde med till en början i det här krångliga och ganska roliga men tidskrävande mönstret. Men sen kom jag efter och när jag sett slutresultatet vet jag inte om jag är så förtjust. Men att riva upp en spetssjal som jag redan lagt en väldans massa timmar på?

Ytterligare en mysteriestickning som kom av sig. Mystery Stole 3 från förra sommaren. Det här var min första mysteriestistickning och jag tyckte det var jättehäftigt. Men den kom av sig den med, när jag inte han med och när jag fick se slutresultatet. Den här ska dock bli färdig någongång, det vet jag med bestämdhet. Dock i den symmetriska varianten. Men jag kanske snart borde ha lärt mig läxan att inte hoppa på en massa mysteriestickningar jag inte hinner med och där jag sällan blir så förtjust i det färdiga mönstret. Bättre att veta vad man börjar sticka.

Börjar närma mig slutet på högen och hittar ljusblått bylte. Inspirerad av Brooklyntweed's fantastiskt vackra Pi shawl blanket, bestämde jag mig för att göra en likadan. Den kommer att passa väldigt bra i min soffa. När den blir färdig. Det är väldigt många maskor.

Sist, men inte minst, en Baby Surprise Jacket. Påbörjad igår och snart färdig. Stickad i det handspunna garn jag visade i ett inlägg häromdagen. Det är något speciellt att sticka i handspunnet! Hur det här oformliga stycket ska kunna bli en kofta begriper jag inte riktigt, men det ska ju gå sägs det, så jag fortsätter väl följa mönster och hoppas på det bästa.

Det var vad som fanns i mina gömmor det. Den högen bör minska kraftigt känner jag, man det är ju i alla fall skönt att ha koll på vad det är som ska göras.

Utmanad

2008-08-29T09:08:00.002+02:00

Tusen tack för alla snälla kommentarer om min Maude, och om mitt garn. Jag blir verkligen jätteglad!

Jag har blivit utmanad av Åsa.

Fem saker som finns på min ATT-GÖRA-IDAG-LISTA:

Träna (Hoppas det slutar regna snart...)
Packa upp flyttlådor
Sätta upp gardinstänger och fålla, stryka och hänga upp gardiner.
Åka till stan och köpa kurslitteratur innan skolan börjar på måndag.
Göra matsedel och handla mat.

Och så hoppas jag att jag kan klämma in lite stickning också på listan, fast det är väl tveksamt.

Vad gjorde du för 10 år sedan?
För tio år sedan var jag en osäker tonåring som precis börjat högstadiet.

Ställen jag bott på

Hos föräldrarna i Oskarshamn
Internat på Lunnevads folkhögskola, utanför Linköping
Studentlägenhet i Göteborg
Hos föräldrarna i Oskarshamn igen i ett halvår.
Andrahandslägenhet i Uppsala
Egen lägenhet i Uppsala

Fem saker jag skulle göra om jag vore biljonär?
En biljon är sanslöst mycket pengar...

Behålla ett gäng miljoner och skänka resten till nära och kära och till välgörenhet.
Köpa ett fint hus på landet och anställa någon som sköter det så jag bara kan njuta av att bo där utan att behöva göra allt jobb.
Ägna mig åt bara sådant jag vill. Kanske förverkliga den där drömmen om att försöka bli textilkonstnär.
Gå så många roliga kurser jag vill.
Starta ett katthem utan ekonomiska problem.

Jag tänker inte skicka utmaningen vidare till någon speciell, för jag har redan sett den här på så gott som varenda blogg jag läser. Men har du inte redan gjort den, så känn dig utmanad.

Färdig!

2008-08-22T09:33:00.003+02:00

Nu är OS-stickning nummer ett färdig. Jag är väldigt nöjd med resultatet. Och mycket imponerad av mig själv som stickat en tröja, om än med korta ärmar, på 13 dagar.

Mönster: Maude
Garn: JaggerSpun Zephyr Wool Silk 2/18, färgen Blueberry
Stickor: 3mm och 3,75mm

Något OS-projekt nummer två blir det däremot inte. Jag hinner, föga förvånande, inte. Men jag har i alla fall spunnit färdigt garnet till det, så jag får väl sticka nästa vecka istället. Det är ullen "Glad" från Spinspirations månadsklubb som nu har blivit 380 meter tretrådigt garn. Och man blir verkligen glad av att se det . Det är en färg explosion!
Nu är OS-stickningen färdig. Jag är väldigt nöjd med resultatet.

Flyttröra

2008-08-20T09:58:00.004+02:00

I mitt liv är det just nu kaos. Jag håller på att flytta, och det blir det väldigt rörigt av. Jag kör dessutom stora delar av mitt flyttlass på cykel. Då tar det lite tid. Men idag lyckades jag faktiskt hitta kameran i röran, så jag passar på att blogga lite, medan jag vet var den är och kan visa lite bilder.

Stickandet just nu är så gott som uteslutande min OS-stickning. Jag stickar Maude, och det går faktiskt riktigt bra. Jag är inne på slutspurten nu, och har bara de korta ärmarna kvar. Tror inte att det ska bli några problem alls att hinna med dem också innan OS är slut. Men dum som jag är så har jag även anmält att jag ska sticka en Baby Surprise Jacket i handspunnet garn som OS-projekt. Och det garnet är ännu inte färdigspunnet. För min del är deadline på torsdag kväll, för till helgen blir det flytt på heltid, och ingen sticktid alls. Jag har förvisso inte jättemycket kvar att spinna, men att jag ska hinna med det och att sticka en liten kofta på två dagar... Ja, man kan ju alltid försöka.

Jag har ju inte heller visat vilket härligt paket jag fick i brevlådan häromveckan. Det var en leverans från spinspiration.

Först ut är augustis månadsfibrer. Det är sista i den här omgången, men jag hoppas att det blir fler. Jag vill hemskt gärna vara med mer, även om jag har svårt att hinna spinna upp allt. Den här månaden är det 100 gram mohair i färgen "Harmoni". Och om de tidigare färgerna i månadsklubben varit sådana jag kanske inte skulle ha valt själv, så var det här kärlek vid första ögonkastet. Det är helt ljuvliga färger! Mohair har jag aldrig provat att spinna i så det ska bli väldigt roligt.

Sen hade jag även beställt lite annat från spinspiration. Uppifrån och ner är det 200 gram vit Blue Faced Leicester. Den är inte tänkt till något speciellt, mer än till att ha och öva på när jag får min spinnrock. Gissar att de första garnet kanske inte blir riktigt perfekt :-P
Nedanför ligger 150 gram silke/kamel-blandning. Ren och skär lyx skriver Tina på hemsidan att det är, och det stämmer verkligen. Det här ska bli mössa och halsduk i julklapp åt min far är det tänkt.
Sist men inte minst är det 100 gram shetlandsull i blå nyanser. Även det här ska bli en mössa är det tänkt, men till mig själv de här gången.
Det är hemskt synd att skolan snart drar igång. Jag har inga som helst problem att sysselsätta mig ändå.

På väg

2008-08-03T09:49:00.003+02:00

Efter mycket velande är hon på väg. Jag väntar otåligt.

UFO-stickning - eller kanske inte...

2008-07-30T15:32:00.004+02:00

Jag hade tänkt ägna sommarlovet åt att sticka färdigt en massa påbörjade projekt, för att till hösten med gott samvete kunna börja på en massa nytt. Tror ni jag gör det? Njae, knappast. För det första har jag än så länge under sommaren knappt hunnit sticka allt. Sommarlov betyder ju tyvärr inte ledigt, utan jobb istället för plugg. Så tid har jag inte haft så mycket. Nu är det dock färdigjobbat för i år, så nu kan jag inte skylla på det längre. För det andra så är det ju mycket roligare med nya projekt, än att ta tag i de gamla som ligger och samlar damm. Så jag har gått med i dels bloggen, Vi 2 i sommar, och dels i Stickameras OS-stickning. I den första är det meningen att man ska sticka något tvåändsstickat under perioden 1 juli-1 september. En del är redan färdiga. Jag har precis börjat...

I OS-stickningen gäller det att starta ett projekt under invigningen den 8 augusti och sedan avsluta det innan spelen är över. Jag har ännu inte bestämt vad jag ska sticka, men med lite piska över mig kanske det i alla fall kan bli ett projekt som faktiskt blir färdigt :)

Äntligen ett FO!

2008-07-14T19:04:00.006+02:00

Jag har gjort färdigt något, för första gången på hur längs som helst känns det som. Jag är av någon konstig anledning väldigt mycket bättre på att påbörja projekt än att avsluta dem. Den här barnkoftan var mitt sällskap på föreläsningarna sista perioden innan sommaren, och där passade den jättebra. Men när det sen blev tentaperiod och sommarlov föll den i glömska med bara ett framstycke kvar. Det har jag nu tagit tag i och koftan är nu alldeles klar, och paketerad och ivägskickad till en lite tjej som snart fyller två år.

Mönster: Drops 14-27
Garn: Drops alpaca.
Stickor: 2,5
Storlek: 3-4 år, fast med lite tight stickfasthet så den är nog mer storlek 2-3 år.

Häromdagen landade månadens fibrer från Spinspirations månadsklubb i brevlådan. Härliga färger, även om det även den här gången är färger jag nog inte skulle ha valt själv. Jag har väldigt lätt att fastna i gamla vanor där jag bara stickar och spinner i samma färger, så det här att någon annan väljer färg åt mig är perfekt. Det tvingar mig att prova lite nytt. Och de här förgerna passar mig väldigt bra. Fibrerna är Grå Jacob, som jag aldrig har testat förut, och månadens färg kallas för "Avundssjuk". Den här ullen fullkomligt skrek åt mig när den ramlade ur kuvertet att den vill bli Mitered Mittens ur Elizabeth Zimmermans bok "Knitter's Almanac". Vi får väl se om det kan bli verkligehet en dag.

Sommarlov

2008-06-21T19:56:00.005+02:00

Nu har jag sommarlov! Tycks bara var när jag har lov jag har tid att skriva något alls här... Jag har haft lov i två veckor nu, men det har varit fullt upp i alla fall. Tänkte att det skulle bli mycket tid att spinna och sticka nu när skolan är slut, men jag började sommarjobba direkt, och när jag kommer hem från jobbet är jag så slut att det inte blir mycket gjort alls innan det är dags att sova. Märks att man inte är van att jobba.

Blev glad häromdagen när jag kom hem och hittade ett paket från Spinspiration i brevlådan. Mina första månadsklubbsfibrer! Fick dock en smärre chock när jag öppnade paketet. Den här omgången i månadsklubben har temat känslor, och den här heter "Glad". Det är väldigt starka färger, och färger jag absolut aldrig skulle ha köpt själv. Men efter att ha tittat på dem en stund så är de faktiskt rätt så fina och glad blir jag definitivt. Tack Tina för att du ger mig färgäventyr jag aldrig skulle ha gett mig in i utan dig! Det ska bli roligt att se vad det kan bli av det här.Jag har tagit fram en av mina favoritsländor, en liten Bosworth-slända och börjat spinna och jag tycker bara mer och mer om färgerna.

Sticklov

2008-03-27T12:45:00.003+01:00

Nu är det sådär länge sedan jag skrev igen. Jag har haft tentavecka, och när man som jag saknar självdiciplin så blir det till att sitta och plugga dygnet runt veckorna innan tentorna, istället för att ta det lite i taget under hela perioden. Att jag aldrig lär mig... Men nu är tentorna avklarade, och de gick nog ganska bra tror jag. Bara en hemtenta kvar, som jag skjuter på in i det sista. För det är ju så skönt med lov. Hade tänkt att jag skulle ha ett riktigt sticklov, men har inte riktigt hunnit med det så mycket som jag vill mellan alla påskkalas.

Man jag har i alla fall hunnit sticka färdigt en dragspelsbasker i handspunnet garn. Mitt första riktiga projekt i handspunnet, och det är en lite speciell känsla måste jag säga. Tyvärr blev den lite liten, men jag har letat upp de största tallrik jag kunde hitta och hoppas att lite hårdhänt blockning ska avhjälpa det problemet.

För övrigt så ägnar jag just nu lite tid åt att spinna. Jag började spinna grå merino på senaste spinnargillet, men sen blev den liggande. Jag tänkte att jag skulle göra ett försöka att av sluta det. Jag har saknat en halsduk hela vintern och det här garnet kan nog bli perfekt till en sådan. Även om behovet kanske inte är så stort längre, så blir det väl vinter igen.
Sländan är en otroligt vacker liten sak köpt från Butterfly girl design. Kanske inte den allra bästa slända jag har, men ögat måste ju får sitt också.

Gul lök och blåbär

2008-02-11T23:08:00.000+01:00

I helgen fick jag en stark lust att prova på att växtfärga, något jag aldrig gjort förut. Så istället för att göra det jag egentligen borde, det vill säga plugga, började jag experimentera lite med lite restgarner och vad som fanns hemma i skafferiet. Och jag har redan insett att jag har skaffat mig en ny och tidskrävande hobby. Det här var ju hur kul som helst, även om resultatet kanske inte blev riktigt det väntade hela tiden. Jag kände också att årstiden för det här kanske inte var den bästa. Det finns ju inte så mycket kul växter att gå ut och plocka. Men det gick att färga lite med vad som fanns i kyl och frys. Har dessutom fått tillämpa mina kemikunskaper lite praktiskt också och inte bara med massa teoretiska uppgifter i skolan, för att få till mina sura och basiska lösningar med vad som fanns hemma. Tänk, det var en kurs jag inte trodde jag skulle ha så mycket nytta av :)

Vitt, ljusgrått och mörkgrått garn färgat med, från vänster:
Gul lök överfärgat med blåbär i basisk lösning, Gul lök överfärgat med blåbär i sur lösning, Blåbär i basisk lösning, Blåbär i sur lösning, och Gul lök.

Jätteskoj var det här. Något förvånad över att det gick att färga grönt med blåbär. Inte riktigt vad jag väntat mig vare sig av känslan eller av vad jag läst om färgning med blåbär. Men spännande. undrar vad jag ska prova härnäst.

Min SSS har också vuxit lite, och jag är nu klar med fjärde ledtråden. Ligger fortfarande efter, men lite knappar jag in i alla fall,

Snuvigt...

2008-02-04T10:35:00.000+01:00

Jaha, så var årets första förkylning här. Och det rejält. Halsont och snuvigt, och ett huvud som känns som instängt i en stor boll. Så jag ligger hemma i sängen idag. Inte alls vad jag behövde, som redan ligger efter i skolarbetet och idag missar fyra timmar matteföreläsning och lite annat. Men jag får väl jobba på att komma ikapp med lite stickning istället, om jag alls orkar lyfta armarna. Spring Shawl Surprice till exempel. Sjätte ledtråden kommer imorgon, och jag har bara gjort klart nummer två. Jag tycks sällan ha ro att sätta mig med pilliga spetsstickningar nu för tiden. Det är lite synd, för SSS är verkligen en skoj stickning när jag väl tar mig tid.

Jag hade också tänkt att jag för fösta gången sen jag flyttade hit skulle våga mig iväg på Uppmaskans stickcafé ikväll. Men det får nog vänta till nästa gång. Trist :(

Jag har läst många bloggar med summeringar av föregående år och målsättningar inför det nya. Jag är kanske lite sent ute, och någon summering av förra året blir det inte. Men jag har i alla fall funderat lite över vad jag vill med mitt hantverksår det här året.

Jag vill:

Spinna mer
Våga sticka av mitt handspunna garn
Mer nålbindning. Ett par dalbyvantar står högt på önskelistan
Avsluta fler projekt än jag påbörjar
Inte köpa mer garn utan istället minska mitt garnlager som håller på att växa sig ut garderoben.

Absolut inga löften, men målsättningar.

Spinnerier

2008-02-01T16:22:00.000+01:00

Jag tänkte göra ett litet försök att väcka denna djupt sovande blogg. Tänk, mer än ett halvår sedan jag skrev här sist. Jag förstår inte vart tiden tar vägen.

Mitt liv har inte varit fullt så kaosartat hela tiden, som föregående inlägg kan antyda, men lite rörigt är det allt att flytta till en ny stad, en ny lägenhet, ny skola och en massa nya människor. Hantverkandet har tyvärr gått lite på sparlåga de senaste månaderna. Framför allt för att skolan tar så mycket tid och ork.

Men söndag för snart två veckor sedan var det spinninspirationsdag i Uppsala, och nog blev jag inspirerad allt. Massa trevliga människor, en massa ull och hantverksglädje överallt. Nu vill jag helst inte göra annat än att spinna och sticka. Det är svårt att lägga band på sig. Lite bilder från dagen finns även att se hos Svea Spinnargille, Uppmaskan, knit-marie, och säkert hos någon mer som jag glömt just nu.
Djup koncentration i lokalen där det kardades och spanns både på sländor och
spinrockar.

Massor av härligt fibergodis och vackra sländor från Spin spiration fanns också på plats, och det var ju svårt att motså! En ny slända blev det för min del, och en del fibrer.

Spann gjorde även jag, på den nyinköpta sländan och av ull som jag köpte på Ölands ullcentrum i somras. Jag försökte spinna lite tjockare garn än jag brukat göra och jag tycker att jag lyckades riktigt bra! Spann upp resten av ullen kommande vecka, och här är resultatet. Visst blev det fint!

Vill ha många fler spinnträffar, det var så roligt. Visst ses vi snart igen?

Kaos

2007-08-08T23:18:00.000+02:00

Kaos är det i mitt liv just nu. Allt är en enda röra. Imorgon går flyttlasset till Uppsala, och jag vet inte när jag kommer lämna något livstecken här igen, för vem vet när jag får något internet... Nåja, det löser sig nog.
Och till helgen bär det av på stickstämma på Hammarö. Ska bli så skojigt. Bara jag lyckas hitta sakerna jag ska ha med mig bland alla flyttkartongerna.

Stora ulltvättardagen

2007-08-05T22:57:00.000+02:00

Idag har jag tvättat ull. Massor med ull.

Här ligger en del av ullen och väntar.

Tvätt på gång. Här kör vi löpande band-principen

Såhär smutsigt blev vattnet efter första vändan i badet. Tvätten var välbehövlig.

En salladsslunga är en utmärkt minicentrifug. Ullen är nästan torr efter ett par varv i den.

Här ligger ullen på tork i solen. Maja vaktar!

Vad jag har lärt mig av dagen:

Ull är smutsig när den kommer direkt fårn fåret!
Det är jobbigt att tvätta den.
Det går åt mycket vatten och en hel del diskmedel.
Nya Zeeländska får har gott om tistlar i pälsen. De sticks!
Häller man förmycket vatten i slasken på en gång kommer det upp igen genom avloppsbrunnen och det blir översvämning i tvättstugan.
Man får ont i ryggen av att lyfta många baljor med vatten upp och ner på dikbänken.
Att jag ska köpa färdigpreparerad ull i fortsättningen...

Hemma igen

2007-08-04T23:02:00.000+02:00

Nu är jag hemma från semestern igen. Nåja. Det har jag varit ett par dagar, men har varit för lat för att blogga om den. Ett par lata dagar på Öland har det blivit, och en vecka i Dalarna. Mycket av tiden har jag tillbringat tillsammans med Harry Potter. Hade förhandsbeställt boken. Dumt, med tanke på postens leveranstider till avkroken Oskarshamn, så jag fick den inte förrän på tisdagen, hela tre dagar efter den hade släppts! Snacka om att jag gick på nålar. Sen blev det intensivläsning av, och nu är det slut! Slut! Inga fler böcker att se fram emot :( Det är allt lite sorgligt det. Men boken var i alla fall jättebra. Den svarade inte på alla frågor, men det hade varit omänskligt att skriva en bok som gjorde det. Men lite snopet känns det ju allt att fortfarande undra. Annars hade den så gott som allt. Roliga episoder, spänning, sorgliga avsnitt. Ja det mesta helt enkelt. och jag grät floder vid den lilla graven vid havet :-( Nu är det bara att hålla tummarna för att Rowling verkligen skriver den Harry Potter-encyklopedi hon sagt hon ska skriva, så att man får veta vad som hände sen. Och hur det var sist.

Men jag har inte bara läst på semestern. I Dalarna har vi tittat på en massa hantverk, och det är ju alltid roligt. Fast jag måste säga att Hemslöjdsaffärerna inte är vad de har varit. Finns mycket som det inte är särskilt hög kvalitet på tyvärr. Höjdpunkten på resan var nog besöket på Sätergläntan. Nu kan vi prata om en riktigt hemslöjd. Här fanns ju allt man kunde tänka sig! Skulle kunna köpa hela butiken. Fast jag blev alldeles handlingförlamad av allt det fina, och lyckades bara handla en härva häcklat lin... Hoppas kunna återvända dit för att gå på någon av deras roliga kurser någon gång inom en inte allt för avlägsen framtid. Det vore så roligt!

På vägen passade vi dessutom på att besöka Östergötlands ullspinneri utanför Ödeshög. Har hört mycket gott om deras garner tidigare, men inte sett dem. Men nu förstår jag verkligen varför det är så många som gillar dem. Det är nog bland de härligaste ullgarner jag har stött på. Tre härvor fick följa med mig hem. Tanken är att det ska bli en mössa och ett par vantar av dem så småningom.

Stickat har jag också gjort. I alla fall lite. Och tröjan jag har haft som resestickning växer sakta men säkert. Lite för sakta för att bli färdig till barnets födelsedag (den var igår...), men det rör sig i alla fall :) Och jag tror att den blir riktigt bra, om än i största laget. Problemet blir väl att hinna med att sticka så mycket framöver. I slutet på nästa vecka ska jag flytta, och det är en del att styra med innan dess.

Mystery Stole Clue 1

2007-07-17T06:46:00.000+02:00

Nu är jag äntligen klar med första ledtråden på Mystery Stole. Det tar så här lång tid när man aldrig är hemma och har tid att sticka. Och nu bär det av igen. Ett par dagar på Öland blir det den här gången. Och Mystery Stole får inte följa med på resan. Har konstaterat att som resestickning är den inget vidare. Kräver för mycket koncentration och är för mycket pill med pärlor. Så nu kommer jag ännu mer efter.

Med på resan blir istället en tröja till ett litet barn i bekantskapskretsen som fyller ett år snart. En lite snällare stickning att ha med i bil och på båt :)

Hantverksmässa

2007-07-13T18:48:00.001+02:00

Hantverksmässa i Hjo har jag varit på i helgen. Mycket trevligt, med mängder av fint hantverk att titta på. En del mindre fint också, men definitivt inget skräp som det brukar vara på vanliga marknader. Blev inte så mycket handlat dock. Hantverk kostar ju så mycket pengar, även om det sällan är någon som tar så bra betalt som man borde. Det eviga dilemmat med handgjorda saker.
Köpte en kudde att brodera från fingerfärda. När jag kom hem och packade upp den visade det sig dock att den var svart, och inte blå, som jag hade bett om. Efter lite mailkonversation har jag nu skickat iväg den svarta kudden, och hoppas få en blå på posten om några dagar. och sen ska jag brodera. Hur det nu ska gå till...

Som resestickning har jag haft min påfågelsjal. Det är ett härlig mönster, men jag håller på att bli tokig på att mönstret visar halva sjalen, och att man ska sticka andra halvan från höger till vänster, och så ändra lutningen på alla minskningar, så att ett vänsterlutande streck plötsligt symboliserar en högerlutande minskning... Jaja. Tror att jag har gjort rätt i alla fall. Så här stor var sjalen när jag kom hem.

Nu är den tyvärr mindre. Strax efter att jag tog den här bilden insåg jag att jag hade på tok för få maskor på ena halvan av sjalen, och när jag försökte ta upp för att rätta till tappade jag ett par maskor som jag aldrig lyckades plocka upp igen. Så det var bara att repa upp till livlinan, som satt alldeles för långt ner i arbetet. Blir livlinor tätare i fortsättningen. Nu övergår jag till att sticka på Mystery Stole istället. Jag ligger ohjälpligt mycket efter...

Spinnrock!

2007-07-04T17:52:00.000+02:00

Jag var på 5-årskalas i helgen. Det var mitt kusinbarn som fyllde år och det var en trevlig tillställning. Inga stickade presenter till födelsedagsbarnet dock. Under middagen så kom samtalet in på garn och spinning och jag sade att jag vill ha en spinnrock. Varpå en av gästerna säger att han har en spinnrock stående i källaren som han tyckte var synd att slänga, och att den kunde jag ju få om jag ville. Klart att jag ville! Så numera är jag glad ägare till en gammal spinnrock. Den är inte i fungerande skick. Det saknas spinnvinge och spolar, men det hade jag tänt försöka tillverka med min fars hjälp. Hjulet går i alla fall jättefint och är inte det minsta skevt trots många år i kalla källare. Den skulle även behöva tas bor färg på och få en ny ytbehandling, men det borde ju också gå att ordna.

På stickfronten har jag gjort klart min blåa sjal. Jag är sådär halvnöjd med den. Den blev väl ganska bra, men jag gillar inte längre varken garnet eller mönstret. Men det är ju i alla fall en viss tillfredställelse i att avsluta ett projekt. Den är i stickad i Garnstudios Vivaldi och med ett mönster från Garnstudio.

Så har jag fått rolig post. Är visserligen ett tag sen den anlände, men jag har ju inte visat upp den än. Det är mitt JaggerSpun Zephyr Wool/Silk beställt från Sarahs Yarns som har kommit Jag kunde inte bestämma mig för vilken färg jag skulle sticka min påfågelsjal i, så jag beställde flera. Det röda har jag bestämt ska bli "A Shaped Triangle" från "A Gathering of Lace", och sen blir det påfågelsjal av antingen det gröna eller det blå. Lutar åt det gröna just nu, men vi får väl se var det slutar. Dags att bestämma mig snart dock, för jag tänkte att den skulle bli sommarens resestickning, och jag tänkte börja imorgon.

Mystery Stole 3

2007-06-28T21:46:00.000+02:00

Jag har anmält mig till Mystery Stole 3. Det är ett projekt där man stickar en spetssjal som man från början inte vet hur den ser ut, och där man får nya instruktioner varje vecka. När projektet är slut har man en färdig sjal. Ska bli jätteroligt att vara med. Det bli min allra första mysteriestickning och jag ser spänt fram emot första ledtråden. Jag har tänkt att sticka i Grignascos merinosilke i en ljust grå färg och har gjort ett par provlappar. Har provat med stickor 2,5mm och 3mm och jag gillar utseendet på båda provlapparna, men eftersom garnet är tunnare än det rekommenderade väljer jag nog 3mm-stickorna tror jag, så att den inte blir allt för liten. Gillar i alla fall garnet väldigt mycket. Och jag tror att det kommer bli jättesnyggt med de vita pärlor jag också valt till projektet.
Imorgon smäller det. Då kommer första ledtråden. Ska bli så kul :)

Rolig post

2007-06-17T18:45:00.000+02:00

Brevbäraren har varit snäll den här veckan och kommit med flera trevligheter åt mig. Dels har han kommit med mönstret på Peacock feathers shawl, och dels med några färgkartor, bland annat på garnet Zephyr från JaggerSpun som den ska stickas i. Men nu har jag problem, för det finns alldeles för många fina färger att välja på.
Dessutom har jag fått ett gäng Addi Lace-stickor, köpta från Garnkorgen. Verkar vara mycket trevliga stickor till att sticka spets med.

Färgkartorna beställde jag från Sarahs Yarns. Här kunde man få lite garn att provsticka med, och beställde man det så fick man färgkartorna på köpet. Man betalade bara för frakten. Inte så mycket tveka på direkt. Så jag fick lite av garnet till sjalen att sticka en provlapp i. och vilket garn det är. Underbart mjukt och härligt. Mönstret till sjalen innehöll även instruktioner för att sticka en provlapp, så jag gjorde en, på ett nummer mindre stickor än vad det ska vara. Hade fått för mig att jag skulle sticka på dem nämligen. Men den lappen blev alldeles väldigt mycket för liten. Gjorde därefter en till, lite mindre för garnet räckte inte till en lika stor, på rätt storlek av stickor. Även denna blev alldeles för liten, men jag tror jag håller mig till de stickorna i alla fall. Det gör mig inget alls om den blir lite mindre än den ska enligt mönstret, för det är verkligen en stor sjal. Ser verkligen fram emot att börja på den. Nu ska jag bara lyckas välja färg, så att jag kan beställa garnet också.

WWKIPD

2007-06-12T13:56:00.000+02:00

Stickning i stadsparken i Oskarshamn. Bilden är hämtad ur Oskarshamns-Tidningen.

World Wide Knit In Public Day inföll i lördags. Här i Oskarshamn var vi ett tiotal som träffades stadsparken och stickade i ett par timmar. En skön dag i skuggan under träden blev det. En och annan kom förbi och tittade på vad vi höll på med och båda lokaltidningarna var där och gjorde reportage. På det stora hela en mycket lyckad dag.

Byltet jag har i knät är ett gammalt UFO jag hittade i ett hörn och som jag nu tänkte äntligen ska bli färdig. Det är en sjal stickad i Vivaldi och ett mönster från Garnstudio. Egentligen är jag inte längre så förtjust i varken garnet eller mönstret, men det vore ändå skönt att få den färdig, och kalla den FO istället för UFO. Och jag kan väl alltid hitta någon som vill ha den :)

Annars har jag på sistone stickat på min tröja från Solkustens spinnverkstad. Och tro det eller ej, men nu är den klar! Jag blev väldigt nöjd med resultatet. Raglanskärning sitter väldigt bra på mig och det här kan nog bli en favorittröja i vinter. Men fler blir det inte, för det är en av de tråkigaste stickningar jag gjort.

Ullmudd

2007-05-29T11:16:00.000+02:00

När jag spinner brukar jag stoppa in ullen i tröjärmen för att den inte ska trassla in sig i garnet och vara allmänt i vägen. Men nu är det ju så varmt ute att långärmade tröjor med plats för ull i ärmarna inte riktigt lämpar sig för vädret. Detta löste jag genom att sticka en liten mudd att stoppa in ullen under istället. Den ser inte mycket ut för världen, men jag är ändå väldigt nöjd med den. Den fyller sin funktion, och det är det första jag har stickat i mitt eget handspunna garn. Det är dessutom ett av de allra första garnerna jag spann. Inte helt jämnt kanske, och en väldans massa tvist är det i det, men mycket känsla också!

Jag lever!

2007-05-24T23:45:00.000+02:00

Japp. Jag lever. Tro det eller ej men så är det, trots mer än två månaders tystnad här på bloggen. Trots det har jag haft ett gäng besökare som troget är här och tittar så gott som varje dag. Nu, äntligen en uppdatering...
Skyller torkan här på att det händer så mycket annat såhär på vårkanten, och att handarbetet har legat lite i träda. Men nu är inspirationen åter, så förhoppningsvis skall det bli lite mer gjort nu.
Jag har de senaste dagarna ägnat mig åt att spinna färdigt finullen som jag började med på kursen i vintras. Blev en liten härva på ca 50 gram. Lite ojämnt, men klart användbart. Hoppas att det är tillräckligt till en liten halsduk. Trodde att jag hade drygt ett hekto ull, men jag kan inte hitta mer, så det här var nog allt. Får nog bli en smal halsduk om det ska räcka.

Stickningen tar jag det lite lugnt med för tillfället. Har lite ont i handleder och armbågar för tillfället, och det blir värre när jag stickar. Så den får vila ett tag, medan jag styrketränar och hoppas att det ska bli bättre. Som tur är så gör det inte ont att spinna, så sländorna ska få snurra ordentligt här framöver.

Vårdagjämning

2007-03-21T19:07:00.000+01:00

Idag är det vårdgajämning. Jippie! Fast dagen har inte direkt varit så vårig här. Det har snöat och regnat om vartannat, och blåst så man knappt vågat gå ut. Men i alla fall. Det är ändå en härlig känsla att veta att från och med nu är det mer dag än natt. Jag älskar ljuset! Det är min allra största invändning mot vintern att det är så mörkt. Men inte nu längre alltså :) Denna stora dag har här hemma firats med våfflor med vispgrädde och hjortronsylt. Ja, jag vet att det inte är våffeldagen förrän på lördag, men vårdagjämning måste firas på något sätt. I mina ögon är det en dag mycket mer värd att firas än Marie bebådelsedag.

Min dag idag var tänkt att ägnas åt studier. Så blev det inte. Idag heller. Men jag har i alla fall varit duktig och strukturerat upp mitt liv lite, så att jag i alla fall vet vad det är jag borde göra. Även om jag nu inte gör det...
Istället har jag ägnat mig åt att tvätta lite ull, som nu ligger på tork. Tack Ingrid för tipset med salladsslungan. Den är ju nästan torr efter ett par varv med den. Men vad svårt det är att få ullen ordentligt ren! Både fett och smuts vill gärna sitta kvar. Men, skapligt ren är den i alla fall nu hoppas jag. Men är det någon som har något bra tips på hur man får bort all ingrodd smuts från topparna så tar jag tacksamt emot. Ett drygt jobb att tvätta all otvättad ull jag har kommer det då att bli. Dagens omgång var på ett hekto ungefär, och jag höll på i ett par timmar. Vill inte ens tänka efter hur lång tid det kommer att ta med resterande fyra kilo jag har som ligger och väntar.

Mitt katastrofala tvåändsstickade pannband blev faktiskt väldigt mycket bättre efter att ha legat utspänt. Nu viker sig kanterna inte alls, så det kanske inte behöver benämnas som katastrof längre. Det är nu överlämnat till min mor som har meddelat att det är varmt och skönt :)

Kvällarna används annars till min solkusten-tröja. Den är fortfarande lika tråkig att sticka, men kan nog bli riktigt bra när den väl är färdig. Bara jag får färgövergången upp vid raglan-minskningarna också att stämma. Jag börjar i alla fall se slutet nu. Har kommit strax över halvvägs på ärmarna nu. Snart, snart...

Pluggflykt...

2007-03-14T11:31:00.000+01:00

Varför är det mycket roligare att sticka och spinna än att plugga? Varför lyckas jag alltid spara allt skolarbete jag har att göra till i sista stund, så att jag får jobba som en tok för hinna klart? Varför är jag inte utrustad med någon som helst självdiciplin? Det där är frågor jag har ställt mig många gånger, och efter att under senaste veckan pluggat som en tok för att komma ikapp, har jar väl lyckats hjälpligt med det. Men nu sitter jag här igen, utan att göra det jag borde.

Jag har rotat lite bland mina UFO:n och hittade ett tvåändsstickat pannband som var nästan klart. Tog tag i saken och gjorde det färdigt. Inte något av mina mer lyckade projekt kan jag väl säga... Kan väl mer sammanfattas med ordet "katastrof". Det enda positiva med det hela är väl att det inte längre är ett UFO, och att jag minskat den högen något. Så här ser det ut:

Kanterna på det vill inte ligga platt det minsta, utan viker in sig. Får se om det hjälper att spänna ut eländet, men jag tvivlar. Dessutom är det i största laget, redan innan det är använt och uttöjt. Jaja. Man kan ju inte lyckas med allt, och jag lärde mig ju i alla fall att tvåändssticka när jag gjorde det, det är ju alltid något.

Den sista delen av min bokbeställning från adlibris har äntligen kommit. Den inhöll boken Knitting in the old way av Pricilla Gibson-Roberts. Har hunnit läsa lite sen den kom i måndags, och vilken fantastisk bok. Jag är nu väldigt sugen på att sticka en tröja med hjälp av tipsen i den. Jag såg en väldigt snygg tröja när jag var på stan härom dagen. En sån där klassisk rutig, och jag blev hemskt insprerad på att göra något i den stilen. Så nu har jag suttit hemma och ritat varianter på rutor, och nog fastnat för mönstret på bilden till höger. Tror jag. Vi får väl se vad det blir av det. Ska jag sticka det blir det nog i en rundstickad variant, och då måste jag lära mig att våga klippa i mitt stickade. Blir nog måga provlappar innan jag ens kommer i närheten av att börja på någon tröja. Men nog kan jag se den framför mig. Röda rtor på en naturvit botten. Enfärgade armar och så röda muddar. Jag fortsätter att drömma, men först får det allt bli ett par UFO:n till.

Stockholmsresa

2007-03-06T10:08:00.000+01:00

Hemma igen, efter en fantastiskt trevlig helg i Stockholm. Den absoluta höjdpunkten på resan var operan. Var och såg Tosca på fredagkvällen, och den var helt fantastisk. Det är en ganska grym histora egentligen, och under knappa tre timmar hinns det med två självmord, en tortyrscen, ett mord och en avrättning. På "operakvarten" innan berättade de att man förr ibland ordnade någon kort liten lättsam balett efter operan, för att publiken inte skulle gå hem och drömma mardrömmar. Någon balett fick vi inte se, men det räckte så bra med operan. Vilken fantastisk musik!

På lördagen var det symässa som gällde. Hemskt trångt och mycket folk, och en förkrossande kvinnlig dominans, men väldans trevligt ändå. Tyckte nästan det var lite jobbigt med så mycket fina saker runt omkring mig. Habegäret blev stort. Lyckades dock hålla igen ganska bra. Visste ju inte riktigt vad jag skulle ha alla fina garner till och min plånbok sa nej till att köpa en massa fint om det inte finns någon plan för vad det ska användas till. Lite handlat blev det dock.

Det som fick följa med mig hem var en härva mjukt härligt merino-silkegarn, som jag ska göra någon trevlig spetssjal av. Några fina träknappar till en kofta i handspunnet garn som jag ser framför mig när jag ska sova ibland. Jag har i alla fall köpt ullen till den, vi får väl se hur länge det tar innan den blir verklighet. Sen handlade jag även lite fibrer från Kartehuset. Det blev ett hekto vit merinoull, 50 gram tussasilke och ett hekto av en blandning av svart alpacka och silke. Det är så mjukt och härligt att jag inte vet om jag vågar ge mig på att spinna av det. Man kan ju ha det att bara titta på också :)

Efter en dag på symässa var vi fantastiskt trötta, men att sitta hela kvällen på hotellrummet var inte så lockande, så vi gick och köpte biljetter till Rhapsody in rock innan vi gav oss ut för att äta. Dyra som stryk var biljetterna, och jag var inte helt nöjd med föreställningen. Tycker att de blir sämre och sämre för varje gång, tyvärr. Och att de ska envisas med en så extremt hög ljudvolym. Jag hade varit duktig och tagit med mina öronproppar, och trots det så tyckte jag att det var jobbigt hög volym. Förstår inte hur de som inte hade öronproppar klarade av det.

Söndagen ägnades åt en tur till Nordiska museét och utställningen Stickning - ett hantverk att utveckla. En helt fantastisk utstälning måste jag säga. Den rekommenderas varmt! Massor av inpiration fick jag. Besöket blev tyvärr inte så långt för vi var tvugna och skynda oss till bussen för nu var det dags att åka hem.

Väl hemma väntade ett paket på mig. Det var ytterligare en delleverans av min bokbeställning. Sysslolös behöver jag inte vara :)

Bonniers stora bok om stickning

2007-03-01T11:10:00.000+01:00

Så kom då äntligen mitt bokpaket med reaböcker. Eller. I alla fall så kom en del av det. Det var nämligen bara en bok i paketet, resten var försenade. Resterande var för den delen inte på rea heller, men när det är bokrea får man ju handla en massa böcker, och att det jag ville ha inte råkade vara på rea, det är ju en annan sak...
Nåja, i paketet låg i alla fall Bonniers stoa bok om stickning, som jag antar att varje stickintreserad människa har införskaffat nu när den var så billig. Har bara hunnit bläddra lite som hastigast i den, men känner att jag har fått väldigt mycket stickbok för de 99 kronor den kostade. Ett fint referensverk att ha i bokhyllan. Och snart hoppas jag att brevbäraren kommer med fler stickböcker :)

Nu har jag bestämt mig för att åka till Stockholm på syfestivalen. Biljetter och hotell är bokade. Det blir min mor och jag som åker, och det ska bli så trevligt med en liten minisemester ihop med mamma :) Imorgon bitti bär det av. Hoppas på att hinna gå på nordiska muséet och titta på Britt-Marie Christofferssons utställning Stickning - ett hantverk att utveckla imorgon eftermiddag, innan vi ska gå på opera på kvällen. Sen blir det symässa hela lördagen. Känns som om det kan bli en lyckad helg det här!